Samtidigt i soffan

Love skyller avsaknaden av rakat ansikte på att de jobbar med Medeltiden i skolan. Vilket engagemang! Fast det är sportlov. Hur som helst har hans roadkill till skägg fler användningsområden än det rent pedagogiska så det är väl befogat då. Det killar ju så härligt!

Packbestyr

Idag åkte vi till Loves stora glädje till IKEA. Dels skulle vi reka en byrå till Elis, dels skulle vi köpa stora plastbackar till flytten. Plastbackar med lock kräver varken montering eller instruktionsbok utan ett litet klistermärke räcker till det som behöver förklaras.


Nu är ju frågan hur vi ska packa Elis istället?

Sådant som får mig att ifrågasätta mina mest grundläggande motoriska kunskaper

Så svårt ska det väl inte vara att dela ett bröd på mitten?

Nej, knäppare saker hände inte.

Han som var och kollade på lägenheten tackade tydligen nej för idag ringde de och bokade in en ny visning nästa vecka.

Det roligaste var uthyrningsmänniskans lilla "förklaring" till varför han tackat nej (som jag dessutom inte efterfrågat). Hon sa att han inte ville lämna sitt radhus iaf.

För att ens förstå varför det skulle vara roligt kanske jag ska förklara att mannen uppenbart var nyligen frånskild el dylikt med endast en 15-åring som skulle komma och bo varannan vecka. Man såg hur det gjorde ont i honom när hon beskrev köket som ett riktigt familjekök.

Torsdag nästa vecka är det dags igen, då planerar vi att vara ute på uppdrag så vi slipper se nya eventuella stackare.

French kiss

I början när han pussades var det bara öppen mun som gällde (det är fortfarande ett alternativ) men nu har han utökat sin repertoar något, med ungefär en tungspets. Trodde inte att "pluta med munnen" var ett av de utvecklingssteg jag skulle se mest fram emot.

Ägg

Ganska snart efter att jag stolt konstaterat och uttalat att Elis verkar vara född med superhud som aldrig blir torr eller får blöjeksem fick han någon sorts utslag över hela kroppen. Det började som små små knottror som man endast märkte om man strök med handen. Efter några dagar blev de rödare och rödare och helt plötsligt hade han dessutom riktigt otrevliga rödfnasiga eksem på händerna.

Först tittade jag runt på nätet, vilket är korkat (när lär man sig?), eftersom jag då diagnostiserade Elis med de flesta prickiga sjukdomarna. Därefter började jag tänka på troliga orsaker och de jag kom på var att han antingen hade blivit extremt torr i huden pga vädret (så tacksamt att skylla allt på denna långa vinter) eller att han hade reagerat på ägg, vilket är komiskt eftersom jag tidigare bloggat om att jag borde utesluta ägg pga äggbajslukten som blev. Kanske blir till att utesluta ägg av fler orsaker.

Jag ringde BVC på måndagen och försökte undvika att framstå som överreagerande förstagångsmamma, man vet/inbillar sig ju vad sjukvården tycker om sådana. Eftersom barnläkaren skulle komma på tisdagen fick vi en tid. Mycket skönt att inte bli bortviftad bara!

Läkaren som kollade Elis (fast han kollade väl eg aldrig förrän jag höll Elis hand framför ögonen på honom) förklarade att man visst kunde göra ett test för att se om han var allergisk men att resultaten inte är pålitliga på barn under två år. Konstigt att han inte tittade närmare på Elis, då kanske han kunde ha uteslutit extrem torrhet?

Iaf fick vi gå tvärsöver väntrummet på vårdcentralen till labbet för provtagning. Vid det laget började jag bli smått nervös, vad hade jag dragit igång egentligen? Nu skulle de ju ta blod från Elis i armvecket, något som jag inte alls var beredd på.

Sköterskan tog det minsta bandet hon kunde hitta runt Elis överarm, drog åt och började leta efter en ådra att sticka i. Hon letade och letade, klämde och kände, men hittade inget. Ännu en sköterska gav det ett försök, testade på andra armen och jag blev bara mer nervös. När den första sköterskan sa att hon tyckte att hon kanske kände något fick det räcka, de tänkte väl inte försöka sticka honom ändå, med risk för att behöva göra det flera gånger?!

När jag sa det blev sköterskan märkbart lättad och vi var båda rörande överens om att det var bättre att vi åkte till lasarettet där de kan ta samma prov genom att sticka i fingret.

I onsdags var vi dit och det gick hur bra som helst. Elis har ju inte direkt hjulat av glädje av att bli stucken, men deras utrustning var toppen, han brydde sig inte ens, utan skrattade bara och var som vanligt medan hon satt och klämde ut blod ur hans fingertopp. Alla blev mycket imponerade av honom inklusive hans mamma.

Svaren kommer troligtvis nästa vecka någon gång. Jag har än så länge inte riktigt funderat på vad det skulle innebära om han faktiskt var allergisk mot ägg. Kanske för att jag nu börjat tvivla på om det verkligen var en reaktion. Vi smörjer honom nu med den mjukgörande krämen och undviker ägg så får vi se. Vi fick också utskrivet en mild kortisonsalva, men eftersom de värsta eksemen sitter på hans händer (som far in i munnen hela tiden) avvaktar jag med den ett tag. Kanske att det räcker med den feta krämen.

Spännande va?

Sådant som jag ändå tar med ro

När man köper äppelmunkar till fikat och det visar sig vara vaniljkräm inuti istället.

Sådant som lätt får mig ur balans

När man försöker trycka ner något i soporna och det bara följer med upp igen. Oftast tunna prassliga påsar.

Inte mitt problem ju

Nyss var det en kille här och kollade på vår lägenhet. Jag har haft lättare ångest inför det iom vissa känslor jag hyser för detta Hellhole. Det är ju verkligen inte mitt bekymmer om någon vill flytta in här eller inte, men ändå... Dessutom hatar jag att folk ser hur fult vi bor och att jag inte kan förklara varför.

Som tur var följde en från bolaget med och visade lägenheten så jag behövde knappt säga någonting alls. Men det var intressant att höra om vår lägenhets alla styrkor såsom stort härligt kök och de två toaletterna tex. Låter jättebra om det inte vore för att man faktiskt kan se hur köket och de två toaletterna ser ut samtidigt.

Killen som kollade: "..och kylen där... och frys där ja.."
Bolagskvinnan (på inanding): "Jaap, fullstor kyl och fullstor frys!" (för er som inte minns står kyl och frys på helt olika ställen i köket)

I badrummet fick han syn på tvättmaskinen och då kände jag mig tvingad att förklara att det fanns el och avlopp men inget vatten framdraget men det var nog det enda negativa jag sa om lägenheten. Det var nog det enda jag sa överhuvudtaget.

När killen frågade om det var ett lugnt område överlät jag gladeligen den frågan till bolagskvinnan. Hon menade att de som busade här för 15 år sedan nu vuxit upp och att det var lugnt. Jag höll truten om alla de blåljus och rån som figurerat på vår gata sedan vi flyttade hit. Men det gjorde lite ont i samvetet. Han borde göra sin research bättre faktiskt. Faktiskt.

Vi får väl se om han tar den eller inte. Vem vet, han kanske trivs jättebra här? Knäppare grejer har väl hänt.

Till Hannes

Det verkar funka. Kör hårt!

Fast...

...det verkar ju korkat att utesluta ägg efter att just ha gjort storkok med torsk (hoki) med ägg- och persiljesås. Får mata Elis med det fredag/lördag istället så att Love får testa att byta äggblöja också. Jag har testat fyra (edit: fem) gånger bara idag, så jag känner mig nöjd.

Tre vitt skilda saker

1. Visst, jag är jättetrött på all snö, men det går ändå inte upp mot hur jäkla trött jag är på all statisk elektricitet. Jag får stötar hela tiden, i synnerhet när jag tafsar på datorn. Det kan aldrig vara bra för hjärtat att chockas så här många gånger om dagen. Att dessutom gå runt och hela tiden frukta att få en stöt, det kan ju skicka mentalt stabilare människor än jag över vansinnets rand.

2. Funderar på att utesluta ägg ur Elis diet, för jäklar i min låda vad äckligt det blir luktmässigt i andra änden. En simpel äggmök framstår som en luftrenare i jämförelse. Första gången jag fått kväljningar vid blöjbyte.

3. Flyttpackning och barn - mindre bra kombination. Tur att vi har gott om tid än så länge för det här går långsamt.

Sådant som iaf JAG tänker på

När jag lämnar en affär utan att handla något tänker jag alltid "Nu tror de säkert att jag snattat något, fast jag inte har det" och så försöker jag se så osnattig ut som jag bara kan, men eftersom jag inte vet hur man gör då blir det bara fel och så ser jag förmodligen bara väldigt misstänkt ut. Mer än innan. Fast jag inte snattat något.

Love kände inte alls igen det här resonemanget, samtidigt som jag alltid varit övertygad om att de flesta tänker som jag i den här situationen. Back me up here?

En kort Dagens

Dagens höjdpunkt
Fick en så härlig kram av Elis att jag fick tårar i ögonen.

Dagens inte så mycket höjdpunkt
Försöker äta lunch (potatismos och kokt fisk) när Elis ställer sig vid mitt knä och bajsar.

Dagens vad fan är det för fel på folk?
Vuxna människor som skriker till små barn att ingen tycker om dem.

Dagens önskan
Åka bort på Sportlovet

Dagens enorma längtan
Åka till Kristianstad och fira påsk med vår handbollsfamilj!

Dagens lösning på Elis ständiga klättrande vid tv-bänken och rivande i bokhyllorna
Barrikader i form av flyttlådor.

Dagens enough is enough
Snö.

Två saker

1. Elis sa mamma idag. Jag bestämde att det idag var första gången han sa det. Han har gnällt mamma förut en gång men det kändes inte som att det var meningen. Idag bestämde jag att det var med mening. Först sa han det när han satt i sin stol och när jag kramade om honom gosade han sig nära och sa det igen.

2. Jag har börjat flyttpacka. Om det inte vore för att Elis far runt och pilleduttar med/på allt så skulle jag ha kunnat packa klart allt idag, så laddad var jag. Fortsätter det så här imorgon har vi snart inga saker tillgängliga. Det kändes så otroligt skönt att genomföra en handling som i slutändan innebär att vi kommer härifrån. Snacka om morot!

Bilder från dagar i Dalarna

När planerna på mammas och faster Toruns besök sket sig (nästan bokstavligt talat) föreslog Love, trots att han tyckte det var en jobbig idé, att Elis och jag skulle åka till Dalarna istället. Vi hade ett par fina dagar och det var skönt att komma ifrån lägenhetens kala väggar.

Elis roade oss med att sitta med mitt armband i munnen och se ut som en bredkäftad groda.


En dag kom Elsa och mamma Kicki och hälsade på. De (Elis och Elsa alltså) lekte och stod i till ögonen stod i kors. Bland annat hade de bokcirkel med mammas böcker, dvs spred dem runt sig. Man kan lugnt säga att både Elis och Elsa är i bokslukaråldern, dvs de stoppar alla böcker i munnen.

Nu har jag skämtat klart.

*paus för skratt*






På fredagen kom Love och glädjen visste inga gränser. På lördagen åkte vi tillbaka till Västerås eftersom vi har babysim på söndagar. Idag var vi på sagda babysim och sedan blev jag lätt magsjuk. Det var inte helgens höjdpunkt, för att förtydliga.

Det var det...

I söndags var det tänkt att min mamma och faster skulle komma på besök och vi hade verkligen överdrivit med fika hemma. Men så blev min faster sjuk och besöket ställdes in.

Där stod vi, med ett kök fullt i fika, och visste knappt på råd. Den enda lösningen vi kunde tänka oss var att tappert försöka fika upp allt själva. Perfekt när man försöker droppa ett par kilon.

Igår kväll höll jag på och plockade fram fika till kvällen medan Love var med Elis i vardagsrummet. Jag bar in ett fat med kakor och ställde på soffbordet, som nuförtiden är helt tömt på prylar eftersom Elis försöker ta allt. Men eftersom Love var där tänkte jag att det var lugnt så jag gick tillbaka för att hämta vårt te.

Från köket hör jag Elis skrika. Det var inte något av de vanliga skriken (jag har ramlat, jag har tråkigt, jag är trött), det var ett av hans ovanligare skrik, som vi bara hört ett par gånger tidigare och endast på nätterna när han av någon outgrundlig anledning verkar helt otröstlig och förbannad på livet.

När jag kom tillbaka till vardagsrummet förklarade Love, något skamset, vad som hade hänt. Under ett obevakat ögonblick hade Elis kommit åt kakfatet och hunnit slicka både på en Chocolate chip cookie och en chokladkakemazarin... När Love fick se vad han gjorde och tog bort honom från godsakerna - ja, ni förstår nu skriket.

Därmed har vi ett något tyngre arbete framför oss med att försöka hålla Elis borta från godsaker. Redan innan har han ju varit intresserad av allt vi äter men efter Cookie-gate är han snudd på manisk.

Under tiden vi försökte fika klart mutade vi honom med majskrokar, något som alltid har funkat. Visst, han åt dem, men på ett mycket bistert sätt blängandes på oss och vårt fika hela tiden. Man riktigt såg hur han bebismuttrade för sig själv.


Ni kan ju räkna ut vem som fick äta de dreggliga kakorna sedan...