ER

Nurse, I need 10 cc:s of cheering up stat, we are losing her to boredom!

On a lighter note

Solen tittade fram runt lunch och jag testade att sitta på kanten av Klockartorpsgatans skitigaste stol på vår balle i en minut, och det värmde baske mig på kinderna! Kanske att man skulle försöka fixa i ordning ballen extra tidigt i år om det fortsätter på det här viset.

I år är det nog läge att investera i ordentliga balkongmöbler, är lite sugen på en mysigare sittgrupp som inbjuder till långa kvällar men ändå går att äta vid (som att vi hade problem med det förra året egentligen).

Hur sitter ni på era ballar? Någon som har några tips på inte allt för dyra möbler?

Sur och uttråkad

Jag har så in i bomben tråkigt just nu. Har haft så sedan igår. Elis sportar en riktig snornäsa och vi håller oss hemma. Hans ena öga började rinna och gegga lite också, och imorse när han vaknade var det helt igenmurat. Det är tillräckligt jobbigt att behöva snyta hans näsa, nu ska man snyta ögonen också (för det andra har börjat gegga idag). Usch, hans stora fina ögon är alldeles svullna, röda och grumliga...

Fick ställa in lunchdaten med Mickis pga detta, så nu sitter jag hemma och bara surar. Jag har roat mig med att tvätta två maskiner, men roligare än så verkar det inte bli idag. Vad hände med mitt sociala sportlov?

Riskerar också att behöva ställa in daten med Marie på torsdag, och det verkar inte vara någon idé att bestämma något med Ingela, som jag hade tänkt. Sur blir jag, sur är jag.

När jag går hemma så här, i ofrivillig husarrest påtvingat ensam, då tappar jag all ork och energi. Har egentligen massor med saker jag skulle kunna passa på att göra, tex organisera garderober, pyssla eller dammsuga soffan. Men istället varvar jag internet, wordfeud och nya plågan Draw something, som för övrigt inte är så jäkla kul när man spelat en timme, eftersom samma ord kommer om och om igen. Inte heller kan man vinna, utan man tjänar mynt som man kan köpa fler färger för. Kuligt värre. Den flugan dör nog snart.

Nej, nu ska jag sluta gnälla innan jag förpestar hela nätet med min sura min.

Tankar från helgen

 - Hannes lägenhet gjorde mig inte besviken. Den var exakt så studentig som jag föreställt mig. Sagt ur ena mungipan: "Elis, försök att inte röra så mycket." Jag skulle vilja åka tillbaka och städa lite. Iklädd skyddsdräkt.

- Temat på menyn var ost. Redan där var kvällen en succé.

- Precis som Axel skrev rådde det verkligen god stämning där i köket. Fast stolarna var långt från bekvämast satt vi till kl två och bara yappade om allt och inget. Jag kan inte ens minnas när jag skrattade så mycket, tror alla av oss skrattade så att vi dreglade vid minst ett tillfälle.

- Vad vi pratade om är idag oklart, men jag tror att vi kan ha förstört den mest rörande scenen i Ronja Rövardotter för all framtid (när Ronja hittar Mattis gråtande och bestämmer sig för att komma tillbaka). It will never be the same.

- Love började hicka någonstans vid niosnåret på fredagskvällen, och vi skrattade förstås åt det också, som allt annat den kvällen. Problemet är att han hickar fortfarande, söndag kväll. Det är liksom inte roligt längre nu. Om han hickar imorgon blir det besök till doktorn, för något stämmer inte.

- Ni behöver inte komma med tips på hur man botar hicka btw, Love har testat allt nu. Men om ni har tips på hur man undviker att drivas till vansinne, feel free to share.

- Dagen efter var verkligen "dagen efter" för undertecknad. Så går det när man inte går och lägger sig senast 23 som vanligt. Note to self: Rödvin och chips är godare på vägen ner.

- Men jag valde att testa det åt andra hållet. Så jag var inte fyllsjuk. Jag valde!

- Vi åkte ner på nation och käkade brunch. Det skulle man göra oftare för det var gott. Då fick vi träffa Hannes kompis Bojan. - "Elis, kan du säga Bojan? - Gojan! Ok." Han tog det bra.

- Under hela den här tiden har alltså Love hickat.

- På eftermiddagen åkte vi till kusin Sofi för tapaskväll. Det finns tydligen inget annat att äta längre om man frågar mig. Vi gjorde efterrättstapas också. Min nutellamousse på oreobotten var vanvettigt god. Tips. Tyvärr blev det inget bebisbesök för lilla Sivs päron valde att spela nyblivnaföräldrar-kortet (kortet jag fortfarande viftar med ibland)

- Kusin Lindas lilla Lucas till Love: "Vet du varför jag är så snygg idag (uppsprayat hår och skjorta)? För jag har varit på kalas!"

- Elis gjorde premiär vid barnbordet och åt sin mat helt själv tillsammans med sina äldre "kusiner" i köket medan vi mumsade vid vuxenbordet i vardagsrummet. Det var en märklig känsla, men när man hörde hur han pratade och skrattade med de andra var det lugnt.

- När klockan var nio gav jag Love lov att gå och lägga sig, med sin hicka. Klockan två väckte Elis oss och då vaknade Loves hicka också och försökte hicka ikapp med 15 hickar/minuten. I am not kidding.

- Vi har sovit dåligt.

- Det blev tidig hemresa eftersom Love hade match med sitt lilla lag i Lindesberg. Hur man coachar med hicka är oklart. Hur man undervisar är ännu oklarare, det lär han märka imorgon. Är det godtagbart att sjukanmäla sig med hicka?

- Elis och jag har bara tagit det lugnt idag. En stund i lekparken, en promenad i solen och semla på det. Sedan fick han feber som matchade snorsträngen från hans vänstra näsborre. Så mina grabbar är i fint skick nu.

- Efter moget övervägande ska jag testa twitter nu, men fråga mig inte varför. Kanske för att mina senaste blogginlägg (bortsett från detta då) varit så pass korta ändå.

Små glädjeämnen i vardagen

Lycka är att lyckas fisa helt ljudlöst på jobbtoaletten innanför kapprummet.

Det är inte alla dagar man har sådan tur.

Bra helg (take it away E-type) comin up comin up

Imorgon ska jag bara riva av ett par lektioner som i ärlighetens namn uteslutande är fyllda av diverse prov (ergo - lugna puckar) sedan bär det av till Uppsala. Vi ska inkassera vår julklapp från bröderna Asplund som består i fransk-italiensk afton. Jag hoppas på att det innebär mat och vin. Planen är att bli lite full iaf. Jag ser också fram emot att se hur Hannes bor för han är så rädd att jag ska kritisera hans inredning. SOM jag ska!

Dagen efter åker vi vidare till kusin Sofi. Där möter vi upp övriga Anderssonsbarn med familjer och kör tapas galore, tom till efterrätt. Ska också få träffa släktens senaste lilla tillskott, kusin Björns dotter Siv. Beroende på hur mycket vin jag lyckades dricka på fredagen kommer jag även förhoppningsvis dricka en del på lördagskvällen med.

På söndagen ska bara ta oss hem och jag ska sitta i soffan och jäsa och bara njuta av att jag har sportlov!

Fullärd

Vi har ju alltid misstänkt att Elis är något av ett geni med tanke på hans stora huvud, men nu när han vid 21 månaders ålder är fullärd i konflikthantering tycker jag nog att vi har fått det bekräftat. Idag, när jag nafsade honom på ryggen för att killa honom under tiden han tittade på bolibompa play, gav han mig "ogillande sneglet över axeln"!

My work is done.

Fotoutmaningen - En sammanfattning

Har för mycket bilder på min blogg så jag väljer att ta bort alla mina fotoutmaningsinlägg. Istället har jag samlat alla i ett animotobildspel, så ni som har sett bilderna förut behöver inte kolla, det är bara samma lika.

Go away!

Det är många sjuka på jobbet idag. Då är det verkligen inte läge att känna efter hur man själv egentligen mår. Det här fjusset i halsen jag känner går än så länge att tänka bort, likaså snoret som vill rinna. Men huvudvärken... faan. Inte blev den bättre av att jag hade två engelsklektioner samtidigt, med närmare 60 elever, och deras internetcertifikat bestämde sig för att ta slut heller. "Jag har inget internet! Inte jag heller! Inte jag heller!" x 60. Det tär på en lärarhjärna, let me tell you.

Mitt kamerastörda barn

Påminner lite om Chandlers kameramin?

Bongo on ice

Igår på förmiddagen fick vi ett ryck av friluftsliv och packade matsäck, pulka och unge och styrde kosan mot Mälarens is, där vi tänkte oss en skön och idyllisk promenad på den fina isbanan som plogats fram.

Trots gråvädret var det riktigt skönt att komma ut och vi var långt ifrån ensamma. Vi bestämde oss för att gå till Östra holmen, den ö som vi om sommaren åker båt ut till för att bada vid. Elis var helt med på noterna, i alla fall ca 100 meter ut på isen då han fick nog av att åka pulka. Istället ville han gå och plocka med varenda liten snöklump som låg längs kanten. Visst, det gick lite långsammare men han var fortfarande vid gott mod.

När vi hade kommit 2/3:s väg började hans ork tryta. "Bääära! Mamma bäära!" Han ville inte åka i pulkan, han ville inte att Love skulle bära honom - bara jag. Dessutom ville han fika, men såg inte sambandet mellan hans eget krångel och väntetiden. Småungar alltså.

Vi kom aldrig till Östra holmen utan vände om och kämpade oss tillbaka. Kände mig som Ola Skinnarmo där jag stretade fram över isen. Fast han slapp ju bära på 15 kg ålande overallunge så liknelsen haltar lite.

Några gånger försökte vi sätta honom i pulkan men han rullade ur den lika fort. Några gånger bar Love honom trots hans protester, men huvuddelen av promenaden tillbaka fick jag bära honom. Ja, jag har träningsvärk idag, i en arm.

Matsäcken åt vi sittandes på bryggan vid parkeringen, sedan åkte vi hem. Elis sov i över två timmar och jag åt lösgodis framför några avsnitt av Downton Abbey. Så det ordnade upp sig till slut.

Räddaren i nöden

Elis har som sagt hostat något fruktansvärt den här veckan så det har inte varit aktuellt att gå till "skolan" som han kallar det. I tisdags var jag hemma, och Love tog onsdagen. Men idag hade vi båda saker som behövde göras och då fick mormor rycka ut, säkert inte för sista gången.. är otroligt tacksam för att hon ställde upp!

Stolthet Schmolthet

Mina bästa inlägg hittills - Enligt Axel

nr 1:  Inlägget om hur Love och jag blev tillsammans

nr 2:  Filmen när Elis och jag Bongar oss

nr 3:  Fotoinlägget på en jättestor squash i olika situationer

nr 4: Inlägget om honom själv inför bloggkampen

Så här tycker alltså Axel, kanske att de kommer i en annan ordning om han själv får bestämma, men jag försöker bara följa hans kommentarer och då tolkar jag ordningen som ovan. Tydligt är att Axel har bred smak och att inget ämne är för litet och oviktigt (se nr 4) för honom. Vad tycker ni andra? Har ni något favoritinlägg här? Svarar ni snällt kanske jag listar mina egna. Alla gillar listor, så är det.

Kerstin ft Elis

Vi hade sångstund igår också. Fäst er nu inte alltför mycket vid moderns sånginsats, jag har ju varit sjuk! Den ursäkten gäller för det trötta utseendet också.

Schas

Nu är det skurat, torkat, tvättat, putsat, vädrat, dammsuget och vaskat i hela lägenheten.

Nya tag.

Säkra vårtecken - del 1 (av 1)

Det droppar från ballen!

Familjen Bongo var det ja.

On a more positive note

Från att Elis kom har vi som föräldrar följt alla hans framsteg och hans utveckling in i minsta detalj, från första fokuserade blicken till uppbyggandet av ordförrådet. Redan innan förskolan började det bli svårt att hänga med, dels beroende på att jag jobbade under dagarna, dels att utvecklingstakten ständigt ökade, men Love kunde ju alltid uppdatera mig. Nu börjar vi båda tappa kollen. Han säger ord som vi inte lärt honom, han vill sjunga sånger från förskolan som vi inte kan. "Bammi!" Bambi? Finns det en bambisång, hjälp oss?

Det är häftigt.

Idag tog vi bort sidan på spjälsängen, så nu kan han komma och gå som han vill. Det gick fint att sova middag där, även om jag tror att han kanske kom upp något tidigare än vanligt. Det blir intressant att se hur läggningen nu ikväll kommer gå, för han har varit på ett sisådär humör hela eftermiddagen och bestämmer han sig för att han inte vill sova kanske jag får ångra mitt beslut.

Kommer ladda upp med mjuka kuddar nedanför kanten eftersom Elis sover som en helikopter och är van att kunna knöla sig runt längs kanterna. Ska också placera ut varenda liten kloss och låtande leksak utanför dörren så han inte kan smyga upp utan att vi vaknar. Så då vet ni vad jag gör ikväll.

Helgen i bilder

Nej, jag bara skojade, det hade ju varit vansinnigt äckligt med tanke på att jag haft magsjuka sedan i fredags. Jag låg halva natten till fredagen på golvet i badrummet (blåmärken på knäna - check) och efterföljande dygn i sängen, kräkfri visserligen, men med feber och känslan att magen vänts ut och in och förvandlats till en torktumlare som man försiktigt försöker köra runt en klunk vatten i då och då.

Hatar't. A lot.

Nu går vi i väntans tider här hemma. Dvs vi väntar på att Elis ska åka på skiten och följer han vårt mönster blir det inatt.

Sol ute sol i sinne

Kerstin igår när det var grått och jävligt:

"Jäkla trökväder, det kommer aldrig bli vår, ah great nu snöar det lite till också, wonderful... vilken lååång dag, och så möte på detta, fan-n. Vad ska vi äta ikväll då, finns det inget roligt i kylen? Vad är klockan, halv sju, får man gå och lägga sig snart?"

Kerstin idag när solen tittade fram:
"GUD VAD SKÖNT MED KORT DAG PÅ JOBBET, NU SKA JAG HÄMTA ELIS VAD MYSIGT VI SKA HA DET NÄR VI KOMMER HEM, FAN VAD FINT MED SOL! VAR DET DÄR EN FÅGEL SOM KVITTRADE? SNART ÄR DET VÅÅÅR! ÅH NU BLEV JAG SUGEN PÅ ATT ÅKA PÅ SKIDUTFLYKT OCH DRICKA VARM CHOKLAD MOT EN VARM HUSVÄGG, KANSKE VI KAN GÖRA I HELGEN? HEJ PLUTTEN!"

Ska det verkligen hänga på vädret?

Johans pepptips

Det bästa med det här klippet, förutom hennes skratt och underbart rörande avslutning, är att Elis skrattar varje gång han ser det, efter att flickan skrattat och säger "mera mera!"

Kids alltså...

Senvinterdepp

Jag brukade skriva bra blogg förut, stundtals iaf. Nu känns det som att jag hankar mig fram på korta anekdoter och bildutmaningar som man ändå inte bryr sig om.

Jag har många roliga saker att se fram emot under vår och sommar, men ändå så känns livet just nu rätt trist. Att exempelvis Love blev magsjuk natten till idag livade ju inte direkt upp min tisdag om man säger. Snarare kändes det som att jag skulle kräkas på tyskan, bokstavligt talat. Det hade varit något under genomgången av bestämda artikeln. "Der, die och BLAAARGH! Jag menar das."

Hur hittar jag inspirationen igen, både till vardag och blogg? Är det bara vår som krävs?

Finns ett speciellt grepp också

När man klagar högt inför Love om ont i rumpan dagen efter After work är det skönt att kunna visa upp kvittot från bowlingen.

Om AW:n

Det slogs alltså någon form av rekord för mig igår, eftersom jag faktiskt lyckades motstå varenda impuls att stanna hemma och mysa med familjen istället för att ge mig ut i kylan och träffa kollegor, som man ändå träffar hela dagarna i veckan.

Som väntat var det väldigt trevligt när jag väl var på plats och vi bowlade, åt god mat och drack god dryck. Framåt elva kände vi oss nöjda och begav oss hemåt. När jag kom hem höll Love på att försöka lägga Elis för burtonde gången, och Elis hörde mig förstås när jag kom, trots mina stealthskills efter ett par glas vin. "Mamma? Mamma! Mamma!"

Det förtog onekligen en del av den "vilken bra kväll-känslan" jag kom hem med när jag fick veta att Love haft en tuff kväll med otrött unge och inte ens fått äta sin chips än... Därför gick jag upp med Elis imorse, trots att jag huvudtekniskt sett gärna skulle ha sovit en stund till.

Vårt hårfagra barn

Före

Bakom

Efter (ser sig själv i spegeln)

Garçon au béret

Elis mormor och morfar kom hem från Paris i måndags och hade det franskaste de kunde komma på, med sig hem till Elis. Tyvärr är ju vårt barn begåvat med en jättehjärna med matchande huvud så den var lite för liten. Minen beror dock inte på detta utan är bara hans senaste fotomin. Borde jag sluta helt med blixt?