En sketen timme kvar

...fast iofs måste jag sova, jobba och fredagsfika innan det kan bli tal om själva julmusikspelandet, men det spelar ingen roll. Dagen jag väntat på i ett år är nu så nära att jag kan känna lukten av den.

Luktar lussebulle. Luktar julmust. Julskum. Peppisar... Saftglögg!

Imorgon får jag alltså julstäda och spela julmusik. På lördag får jag börja pynta och göra i ordning. Det bästa av allt är att Loves bortamatch på söndag gör att vi får tjuvstarta adventsmyset redan på lördag!

På lördag ska jag baka lussebullar och shoppa loss på julgolgatan på Domus. Funderar på att ta en kundvagn, knuffa den framåt med magen samtidigt som jag har båda armarna utåt sidorna och bara kasar ner varor i vagnen. Gäller bara att väja vid körsbärssåsen, som är något skånskt otyg till jul.

Sedan på kvällen är det återigen dags för Loves och min adventstradition: Sagan om Ringen. Måste erkänna att det ibland känns lite tungt att behöva genomlida Frodos stirrögon och det där slitsamma jäkla kravlandet uppför berget ännu en gång men någonstans är det ändå halva nöjet att hetsa om just detta. Dessutom får jag julstämning av orcher.

Hörde en så klockren kommentar om Ringen i något tv-program häromnyssens. "Varför flyger inte Frodo till Mordor med de där örnarna som kommer i slutet på trean?" Precis det tänker jag i slutet varje gång jag ser den.

Annars är vi hemkomna från en underbar handbollsmatch i Idrottshallen. Seger mot Loves gamla gäng GUIF och två sköna poäng. Love gjorde inte sin fanclub besviken, fyra strutar och riktigt bra försvarsspel. Fancluben består numera inte bara av mig, utan även av ett gäng killar i 14-årsåldern som målat på ett lakan. Men det tror jag att jag har berättat om förut. Det roliga är att folk tror att jag betalat småkillarna för att stå där och hålla upp banderollen.

Ingen dum idé kanske.

Nu ska Love få leka med datorn, han sneglar argt på mig.