Löften har aldrig varit min grej, men jag kan väl få önska lite iaf?
2012 vill jag...
...fortsätta bli en gladare person.
...träffa mina vänner oftare.
...åka till Finland.
...hitta min trivselvikt.
...köpa ett par jeans som sitter som en smäck.
...vara mer strukturerad på jobbet.
...få en fast tjänst.
...göra i ordning Elis rum igen.
...pyssla klart det jag påbörjat 2011.
...ha ett fantastiskt år!
lördag 31 december 2011
FFF - Fin Förmiddag i Falun
Imorse drog vi iväg en snabbis till Falun och min gamla vän Helena. Där fick jag äntligen träffa lilla Maja, ett par månader gammal, och Helena fick äntligen träffa Love, som jag varit tillsammans med något längre. Jag fick även träffa Helenas man, och han var från Skåne, så honom gillade vi direkt. Ljudet av skånska, my favourite.
Elis hade the time of his life tillsammans med hennes två äldre döttrar. De visade alla sina leksaker, sprang runt med honom och busade. Särskilt populär blev Idas dansande Timmylamm, som Elis gjorde sitt bästa för att härma. Kan komma film på det senare.
Det var en mycket fin förmiddag, och en påminnelse om att vi ses alldeles för sällan.
Elis hade the time of his life tillsammans med hennes två äldre döttrar. De visade alla sina leksaker, sprang runt med honom och busade. Särskilt populär blev Idas dansande Timmylamm, som Elis gjorde sitt bästa för att härma. Kan komma film på det senare.
Det var en mycket fin förmiddag, och en påminnelse om att vi ses alldeles för sällan.
Födelsedagen
Hade en redigt fin födelsedag igår, med fina presenter, en trevlig shoppingtur, sushilunch, sällskapsspel, kalkonmiddag och tårta. Bara bra grejer med andra ord.
Av Love fick jag bland annat en ny kamera, en behändig men riktigt bra en, med en del roliga funktioner på. Jag är mycket glad!
Eftersom nollorna var slut på affären, och jag verkligen inte tänkte ha något över 30, fick det bli min mentala ålder på tårtan istället (men Love tyckte att jag skulle lägga till en femma bakom). Alltid retar man någon på FB.
Nu är själva dagen över, men ikväll blir det kombinerad födelsedags- och nyårsmiddag med hummer, oxfilé och chokladfondant. Bara goda grejer med andra ord! Gott nytt år på er!
Av Love fick jag bland annat en ny kamera, en behändig men riktigt bra en, med en del roliga funktioner på. Jag är mycket glad!
 |
| En av funktionerna |
 |
| En annan. |
Eftersom nollorna var slut på affären, och jag verkligen inte tänkte ha något över 30, fick det bli min mentala ålder på tårtan istället (men Love tyckte att jag skulle lägga till en femma bakom). Alltid retar man någon på FB.
Nu är själva dagen över, men ikväll blir det kombinerad födelsedags- och nyårsmiddag med hummer, oxfilé och chokladfondant. Bara goda grejer med andra ord! Gott nytt år på er!
onsdag 28 december 2011
2011 var året
...då vi äntligen hittade en bättre lägenhet och såg slutet på månader av vantrivsel.
...då vi flyttade till nämnda lägenhet och fick hopp om livet.
...då jag till slut lärde mig att inte sakna Kristianstad varje dag och Västerås började kännas som hemma igen.
...då jag fick min första smartphone.
...då vi köpte vår första platta tv.
...då Mickis och jag blev vänner.
...då jag firade Elis första födelsedag.
...då jag till slut kunde berätta hur jag hade mått efter vårt urakuta kejsarsnitt.
...då vi firade en fantastiskt fin påsk i Kristianstad med handbollsfamiljen.
...då min vän Sara fick en liten Lova, Ulrika fick en liten Hjalmar och Marie fick en Emil (på samma datum som Elis, eller Facit som vi brukar säga).
...då jag bloggade en hel del om bajs.
...då jag satte upp en drömtapet i köket.
...då vi började kopplas samman med Bongo och till slut blev familjen Bongo officiellt.
...då familjen Bongo skaffade nya pass.
...då Love slutade spela handboll och blev ungdomstränare istället.
...då jag helt plötsligt skrev 66 inlägg på en och samma månad, rekord för mig!
...då jag och Axel duellerade i Challenge of the Aros Bloggers. Jag vann.
...då vi hade många sköna och våta kvällar på ballen.
...då vi åkte till Finland under jobbiga omständigheter men i slutändan ändå hade en otroligt fin vecka tillsammans.
...då Love frågade om jag kunde tänka mig att undervisa i tyska på högstadiet och jag svarade "Aldrig i livet."
...då jag undervisade i tyska på högstadiet.
...då jag började jobba igen efter en lång mammaledighet och tyckte att det var rätt skönt.
...då jag åt kakor med bacon i.
...då jag lärde mig vad "Spindelmannen" var för något och samtidigt nekade Love att sy en egen dräkt.
...då jag sydde mössor till stans alla ungar.
...då jag fick min första fästing.
...då jag började spela Wordfeud. 2012 är kanske året jag slutar?
...då jag drog igång mängder med pysselprojekt och inte avslutade ett enda nästan.
...då jag jobbade och var så trött som jag aldrig varit i hela mitt liv.
...då jag tog tag i gravidkilona och gick ner 10 kg under hösten.
...då jag spenderade höstlovet i Kristianstad och blev boxad beyond recognition av Nasti.
...då jag lärde känna Cakepops.
...då jag, men mest Love, kämpade med att hitta en plats på dagis åt Elis.
...då jag tog mig igenom december som i en dimma och inte riktigt fattade att det skulle bli jul.
...då jag fyllde 30 år.
...då jag gjorde tusen andra saker också, som betydde minst lika mycket som ovan nämnda, tillsammans med personer som jag tycker om.
...då vi flyttade till nämnda lägenhet och fick hopp om livet.
...då jag till slut lärde mig att inte sakna Kristianstad varje dag och Västerås började kännas som hemma igen.
...då jag fick min första smartphone.
...då vi köpte vår första platta tv.
...då Mickis och jag blev vänner.
...då jag firade Elis första födelsedag.
...då jag till slut kunde berätta hur jag hade mått efter vårt urakuta kejsarsnitt.
...då vi firade en fantastiskt fin påsk i Kristianstad med handbollsfamiljen.
...då min vän Sara fick en liten Lova, Ulrika fick en liten Hjalmar och Marie fick en Emil (på samma datum som Elis, eller Facit som vi brukar säga).
...då jag bloggade en hel del om bajs.
...då jag satte upp en drömtapet i köket.
...då vi började kopplas samman med Bongo och till slut blev familjen Bongo officiellt.
...då familjen Bongo skaffade nya pass.
...då Love slutade spela handboll och blev ungdomstränare istället.
...då jag helt plötsligt skrev 66 inlägg på en och samma månad, rekord för mig!
...då jag och Axel duellerade i Challenge of the Aros Bloggers. Jag vann.
...då vi hade många sköna och våta kvällar på ballen.
...då vi åkte till Finland under jobbiga omständigheter men i slutändan ändå hade en otroligt fin vecka tillsammans.
...då Love frågade om jag kunde tänka mig att undervisa i tyska på högstadiet och jag svarade "Aldrig i livet."
...då jag undervisade i tyska på högstadiet.
...då jag började jobba igen efter en lång mammaledighet och tyckte att det var rätt skönt.
...då jag åt kakor med bacon i.
...då jag lärde mig vad "Spindelmannen" var för något och samtidigt nekade Love att sy en egen dräkt.
...då jag sydde mössor till stans alla ungar.
...då jag fick min första fästing.
...då jag började spela Wordfeud. 2012 är kanske året jag slutar?
...då jag drog igång mängder med pysselprojekt och inte avslutade ett enda nästan.
...då jag jobbade och var så trött som jag aldrig varit i hela mitt liv.
...då jag tog tag i gravidkilona och gick ner 10 kg under hösten.
...då jag spenderade höstlovet i Kristianstad och blev boxad beyond recognition av Nasti.
...då jag lärde känna Cakepops.
...då jag, men mest Love, kämpade med att hitta en plats på dagis åt Elis.
...då jag tog mig igenom december som i en dimma och inte riktigt fattade att det skulle bli jul.
...då jag fyllde 30 år.
...då jag gjorde tusen andra saker också, som betydde minst lika mycket som ovan nämnda, tillsammans med personer som jag tycker om.
Bra
Att gå till en ordentlig underklädesbutik efter man gått ner i vikt är verkligen en självförtroendeboost. Gick från 90E till 75F. Fast då har jag gissningsvis haft fel storlek från början, även när jag var som tjockast, men ändå. Skillnad!
Nu ska jag bara träna armhålorna också, så inte det hänger ut så jättemycket flubb.
Nu ska jag bara träna armhålorna också, så inte det hänger ut så jättemycket flubb.
tisdag 27 december 2011
Då och nu
 |
| Sommaren 2003 - 3 månader tillsammans |
 |
| Julen 2011 - 8,5 år tillsammans |
Vi återvände till Gamla Linköping och det trappsteg där en av mina favoritbilder på Love och mig togs, för 8 år sedan. Det har hänt en del sedan vi var där sist...
(Fönstret är gömt bakom dörren för de som finner 1 fel)
Osorterade bilder från Julen 2011
 |
| På annandagen såg vi en get som hette Rosie, precis som min svärmor. Det tyckte jag var kul. |
 |
| Så här såg det ut när jag pysslade julkort i år. 30 st på rad genom symaskinen, sjukt effektivt. |
 |
| Slutresultat. Ni som inte fick något kan ju njuta av det här! |
 |
| Julfin kille. |
 |
| Bröder i skjorta hemma hos Grande Eivor. Tre likadana paket under granen från hemlig tomte. Ny tradition? |
 |
| Mördartomten, som tydligen smugit sig ner bland mina 30årspresenter. Hur ska jag kunna sova? |
 |
| Tomtenisse på julaftons morgon. |
 |
| Elis present från Gammelmormor, sekunden efter försvinner godiset spårlöst. |
 |
| Elis har precis öppnat vårt paket och verkar rätt nöjd! |
måndag 26 december 2011
Dos and don'ts hos Loves mormor
Dos:
Ät mycket av allt. Ta minst två gånger. Se till att hon ser att du tar mat, berätta högt samtidigt vad du tar så hon inte missar något. Ta så mycket att det blir lite över, men lämna inte för mycket, då tror hon att du inte gillar hennes mat. Repetera ovan vid efterföljande fika med sju sorters kakor. Tacka ja till att ta med dig alla rester hem.
Don'ts:
Var inte förkyld så du inte har någon aptit. Ta inte bara en portion. Ta inte bara av utvalda rätter du tror du kan få i dig. Tro inte att hon inte märker att du äter lite. Försök inte att förklara dig, det finns inga förklaringar som duger. Tacka inte nej till kakor till kaffet, att hålla "smala linjen" är inte godkänt. Försök inte svara på frågan "Tycker du inte om Eivors kakor?", den kräver inget svar. Försök inte hålla på att ditt barn får begränsat med fika, det kommer att bemötas med "stackars barn". Ta inte med en son som är nyfiken på de 3000 tomtar och andra prydnadssaker som står uppställda hemma hos henne, det blir för påfrestande.
Ät mycket av allt. Ta minst två gånger. Se till att hon ser att du tar mat, berätta högt samtidigt vad du tar så hon inte missar något. Ta så mycket att det blir lite över, men lämna inte för mycket, då tror hon att du inte gillar hennes mat. Repetera ovan vid efterföljande fika med sju sorters kakor. Tacka ja till att ta med dig alla rester hem.
Don'ts:
Var inte förkyld så du inte har någon aptit. Ta inte bara en portion. Ta inte bara av utvalda rätter du tror du kan få i dig. Tro inte att hon inte märker att du äter lite. Försök inte att förklara dig, det finns inga förklaringar som duger. Tacka inte nej till kakor till kaffet, att hålla "smala linjen" är inte godkänt. Försök inte svara på frågan "Tycker du inte om Eivors kakor?", den kräver inget svar. Försök inte hålla på att ditt barn får begränsat med fika, det kommer att bemötas med "stackars barn". Ta inte med en son som är nyfiken på de 3000 tomtar och andra prydnadssaker som står uppställda hemma hos henne, det blir för påfrestande.
söndag 25 december 2011
Hallå där..
...Kerstin, som firat jul i Linköping i helgen! Hur har det gått?
- Jo tack, det har gått bra, alla fick paket, Hannes surade bara två gånger och Loves mormor höll låda. Det var som vanligt med andra ord.
Det ryktas att några av er blivit förkylda?
- Det stämmer. En halvtimme innan avfärd från Västerås var det som att någon tryckte på en knapp, för då började näsan rinna på Elis, och halsen klia på mig. Först trodde jag att vi var allergiska mot att stresspacka, men det visade sig bara vara en vanlig hederlig "nu har du tryckt undan mig hela terminen, men nu har du lov och tror du kan slappna av-förkylning". Varför Elis snorar vet jag inte, men det är sjukt jobbigt när han ska sova eftersom han vaknar hela tiden.
Ni har sovit dåligt eller?
- Dåligt är bara förnamnet. Första natten var det som tortyr där man blir väckt hela tiden så fort man nästan somnat. Dessutom sover Elis i en resesäng modell äldre där madrassen gjort sitt så han pallar max ett par timmar innan han vill ligga och trängas med mig.
Julafton då?
- Den har varit bra. Är synnerligen nöjd med presentkortet på en massage samt en ny parfym jag fick.
Vad var årets Eivor-klapp?
- Jag fick ett julförkläde, inte pjåkigt alls. Elis fick en porslinsljusstake, en hiskelig julbonad och en pigall. Han lär inte få behålla något utav det.
Julmaten?
- Har knappt fått i mig någon, dels pga förkylningen, dels pga att vi började äta så sent så jag hann inte ens till det varma innan det var Kalle. Övriga åt vidare, men jag tog Elis med mig till tv:n. Hade innan jul bestämt mig för att ta paus i viktväktandet, men det verkar inte behövas, eftersom det inte blev något godis till Kalle heller, så jag ligger snarare back. Tur vi åt chips på kvällen!
Julklappsspelet?
- Det gick över förväntan, även om jag retsamt nog blev av med skålarna jag siktat in mig på strax före slutsignalen gick. Hade köpt skålar och en bricka som jag tänkte att jag själv skulle kamma hem, men Axel hade en oväntat bra present (en bild på sig själv) som det blev huggsexa om, och jag lyckades iaf vinna min bricka och bilden på Axel, eller farbror Kaktus, som Elis säger.
Bästa julklappsrimmet?
- Det var nog Loves till mitt presentkort på massage. "En dröm som blir sann, hoppas du inte blir knådad av en man." Koncist med bra ordval och mycket känslor.
Varför valde du att göra en film till Loves paket?
-För att jag verkligen inte orkade rimma på det fyrtiofjortonde xbox-spelet som han får av mig, och att använda datorn ligger ju nära till hands...
Hur togs din första julfilm emot där hemma i Dalarna då?
- Det ska ha varit succé, enligt källor på plats, i synnerhet Jan Guillou-inslaget. Levererandet av rimmen lämnade visserligen övrigt att önska, men man får tänka att det är charmigt att jag är i total avsaknad av teatralisk inlevelseförmåga.
Julens höjdpunkt?
- Elis bajsade på toaletten för första gången! Dels var det roligt att han ville, dels var det roligt att slippa byta den jättekorven han sparat i över ett dygn, med majs och allt.
Vad händer de närmsta dagarna?
- Idag blir det julbord hos Grande Eivor, hon envisas alltid med att bjuda igen. Det blir en övning i att säga "Nej tack, jag är mätt." Kan jag behöva. Imorgon är det fri lek, och orkar vi så kanske vi tar en sväng på stan.
- Jo tack, det har gått bra, alla fick paket, Hannes surade bara två gånger och Loves mormor höll låda. Det var som vanligt med andra ord.
Det ryktas att några av er blivit förkylda?
- Det stämmer. En halvtimme innan avfärd från Västerås var det som att någon tryckte på en knapp, för då började näsan rinna på Elis, och halsen klia på mig. Först trodde jag att vi var allergiska mot att stresspacka, men det visade sig bara vara en vanlig hederlig "nu har du tryckt undan mig hela terminen, men nu har du lov och tror du kan slappna av-förkylning". Varför Elis snorar vet jag inte, men det är sjukt jobbigt när han ska sova eftersom han vaknar hela tiden.
Ni har sovit dåligt eller?
- Dåligt är bara förnamnet. Första natten var det som tortyr där man blir väckt hela tiden så fort man nästan somnat. Dessutom sover Elis i en resesäng modell äldre där madrassen gjort sitt så han pallar max ett par timmar innan han vill ligga och trängas med mig.
Julafton då?
- Den har varit bra. Är synnerligen nöjd med presentkortet på en massage samt en ny parfym jag fick.
Vad var årets Eivor-klapp?
- Jag fick ett julförkläde, inte pjåkigt alls. Elis fick en porslinsljusstake, en hiskelig julbonad och en pigall. Han lär inte få behålla något utav det.
Julmaten?
- Har knappt fått i mig någon, dels pga förkylningen, dels pga att vi började äta så sent så jag hann inte ens till det varma innan det var Kalle. Övriga åt vidare, men jag tog Elis med mig till tv:n. Hade innan jul bestämt mig för att ta paus i viktväktandet, men det verkar inte behövas, eftersom det inte blev något godis till Kalle heller, så jag ligger snarare back. Tur vi åt chips på kvällen!
Julklappsspelet?
- Det gick över förväntan, även om jag retsamt nog blev av med skålarna jag siktat in mig på strax före slutsignalen gick. Hade köpt skålar och en bricka som jag tänkte att jag själv skulle kamma hem, men Axel hade en oväntat bra present (en bild på sig själv) som det blev huggsexa om, och jag lyckades iaf vinna min bricka och bilden på Axel, eller farbror Kaktus, som Elis säger.
Bästa julklappsrimmet?
- Det var nog Loves till mitt presentkort på massage. "En dröm som blir sann, hoppas du inte blir knådad av en man." Koncist med bra ordval och mycket känslor.
Varför valde du att göra en film till Loves paket?
-För att jag verkligen inte orkade rimma på det fyrtiofjortonde xbox-spelet som han får av mig, och att använda datorn ligger ju nära till hands...
Hur togs din första julfilm emot där hemma i Dalarna då?
- Det ska ha varit succé, enligt källor på plats, i synnerhet Jan Guillou-inslaget. Levererandet av rimmen lämnade visserligen övrigt att önska, men man får tänka att det är charmigt att jag är i total avsaknad av teatralisk inlevelseförmåga.
Julens höjdpunkt?
- Elis bajsade på toaletten för första gången! Dels var det roligt att han ville, dels var det roligt att slippa byta den jättekorven han sparat i över ett dygn, med majs och allt.
Vad händer de närmsta dagarna?
- Idag blir det julbord hos Grande Eivor, hon envisas alltid med att bjuda igen. Det blir en övning i att säga "Nej tack, jag är mätt." Kan jag behöva. Imorgon är det fri lek, och orkar vi så kanske vi tar en sväng på stan.
lördag 24 december 2011
Loves pakets rim
(Det var ett xbox-spel som Love ville ha och som jag in i det längsta inte ville köpa men till slut köpte ändå pga trötthet)
Julfilm med Kerstin
Nu ni... Se till att ni har paketen redo innan ni börjar titta! Titta på den från Youtube så ni kan ha full skärm.
Kram Kerstin
Kram Kerstin
God Jul!
Hoppas ni alla har en skön jul, jag vet i skrivande stund inte hur vår egen jul är, för detta är ännu ett tidsinställt inlägg.
Nu borde jag iaf titta på Kalle, annars blir jag sur. God Jul alla!
Nu borde jag iaf titta på Kalle, annars blir jag sur. God Jul alla!
fredag 23 december 2011
Dialog mellan mor och son
Mor: - Kan du säga "no"?
Son: - Nåo!
Mor: - Bra! Det betyder nej på engelska.
Son: - Nej!
Mor: - Jo, det gör det visst det.
(Detta var ett tidsinställt inlägg eftersom familjen Bongo är i Linköping och firar jul.)
Son: - Nåo!
Mor: - Bra! Det betyder nej på engelska.
Son: - Nej!
Mor: - Jo, det gör det visst det.
(Detta var ett tidsinställt inlägg eftersom familjen Bongo är i Linköping och firar jul.)
torsdag 22 december 2011
Jullov nu igen.
Äntligen jullov. Avslutningen var mysig, vår klass lyckades få ordning på fikalistan i sista minuten så vi slapp sitta och stirra på varandra i 50 minuter efter att vi delat ut betygen. Jag hann till och med slänga ihop en filmfrågesport på Keynote som vi körde så tiden flög fram. Typ.
I kyrkan var det segt, men stämningen höjdes onekligen av min kollegas 4-årige son som var med pga förkylning. Mitt i andhämtningspausen när prästen höll tal bestämde han sig för att tömma både näsa och bihålor på samtligt snor och han snorklade sig som en hel karl så hela kyrkan vände sig om. Sedan frågade han högt och tydligt sin mamma om de inte skulle gå hem snart.
Vi blev för övrigt mycket goda vänner, mycket tack vare en inledande pepparkaka, och jag är numera välkommen att fira jul där.
"Men jag ska fira med min familj och Elis farmor och farfar."
" De gör inget Sestin, de kan också komma!"
Fick min första 30-årspresent av arbetslaget när vi åt julmacka efter avslutningen. Det var ett presentkort på Panduro. Min nya kompis hjälpte mig gladeligen att öppna paketet. Sedan när jag skulle plocka undan skräpet lyckades jag slänga mitt kort också, men jag kom på det i tid och endast några fläckar av rödbetssallad vittnar om min lilla fadäs.
Fatta att jag ska få gå på Panduro och bara vraka för nästan 400 kr?!
Har nog fortfarande inte förstått att jag har jullov på riktigt, men när jag kom hem fixade jag det sista julstöket, så nu sitter vi i soffan, "eldar" i brasan och tjuvsmakar julgodis. Fy fanken vad fint ändå!
I kyrkan var det segt, men stämningen höjdes onekligen av min kollegas 4-årige son som var med pga förkylning. Mitt i andhämtningspausen när prästen höll tal bestämde han sig för att tömma både näsa och bihålor på samtligt snor och han snorklade sig som en hel karl så hela kyrkan vände sig om. Sedan frågade han högt och tydligt sin mamma om de inte skulle gå hem snart.
Vi blev för övrigt mycket goda vänner, mycket tack vare en inledande pepparkaka, och jag är numera välkommen att fira jul där.
"Men jag ska fira med min familj och Elis farmor och farfar."
" De gör inget Sestin, de kan också komma!"
Fick min första 30-årspresent av arbetslaget när vi åt julmacka efter avslutningen. Det var ett presentkort på Panduro. Min nya kompis hjälpte mig gladeligen att öppna paketet. Sedan när jag skulle plocka undan skräpet lyckades jag slänga mitt kort också, men jag kom på det i tid och endast några fläckar av rödbetssallad vittnar om min lilla fadäs.
Fatta att jag ska få gå på Panduro och bara vraka för nästan 400 kr?!
Har nog fortfarande inte förstått att jag har jullov på riktigt, men när jag kom hem fixade jag det sista julstöket, så nu sitter vi i soffan, "eldar" i brasan och tjuvsmakar julgodis. Fy fanken vad fint ändå!
Gissa mojängen
Såhär i juletid är det ju alltid trevligt med små tävlingar och lekar av olika slag, och här på Bongo-bloggen vill vi inte vara sämre! Därför kommer nu första upplagan av "Gissa mojängen", där ni läsare förväntas förkla... gissa vad bilden föreställer för en grej.
Ledtråd: Den sopades fram bakom tvättmaskinen, verkar inte ha suttit fast (vid soptillfället) men fanns definitivt inte där när vi ställde dit tvättmaskinen vid inflytt. Den bör alltså ha lossnat från den någon gång mellan april och idag.
Så gott folk, vad är det för mojäng? Vi vill ha in era svar så fort som möjligt, gärna innan vi kör nästa tvätt!
Utslagsfråga: Bör den monteras tillbaka?
Ledtråd: Den sopades fram bakom tvättmaskinen, verkar inte ha suttit fast (vid soptillfället) men fanns definitivt inte där när vi ställde dit tvättmaskinen vid inflytt. Den bör alltså ha lossnat från den någon gång mellan april och idag.
Så gott folk, vad är det för mojäng? Vi vill ha in era svar så fort som möjligt, gärna innan vi kör nästa tvätt!
Utslagsfråga: Bör den monteras tillbaka?
onsdag 21 december 2011
Kort sagt
Hade bara lektioner på förmiddagen idag.
Hade köpt fika till mina nior, men det räckte till två klasser till.
Har tittat på mr Bean till förbannelse, men ungarna gillar det.
Har bestämt att vi har Elis i Irsta så länge jag jobbar där.
Ska kolla in det andra dagiset imorgon.
Får jullov imorgon.
Spelade volleyboll idag.
Servade bra, vann en nätduell mot längsta killen i nian och slängde mig en gång och slog inte någon boll åt helvete. Gick mycket bättre än förväntat.
Vi förlorade i två raka set. Eleverna spelade riktigt bra.
Får jullov imorgon.
Eleverna hade dragkamp. En åk sju fick möta en åk nia och den minsta killen i sjuan slängde som en vante i repet längst fram. Hade det varit en audition för rollen som minsta musen i Askungen hade han fått den.
Min kollega ville låna en bläckpenna av mig och jag frågade om hon ville ha "en smal och spetsig eller en tjock och skön".
Gjorde julgodis med mamma och syster idag, i rekordfart eftersom vi skulle åka till Etuna på match.
Knäck, kola och cakepoptryfflar.
Drog till Etuna och kollade match. Satt två rader från planen och kunde typ klappa Gustis på huvudet om jag ville. Men det ville jag inte, han behövde koncentrera sig.
Första halvlek var katastrof.
Andra halvlek byttes de dyra spelarna ut mot juniorer, och då blev det en helt annan match. IFK vann den halvleken och om inte Guif varit så jäkla bra hade det kunnat bli match.
Det är alltid roligt att sitta i en hall där 2000 personer hejar på ena laget, och jag på det andra. Folk blir verkligen provocerade när man hejar på det andra laget, måste titta på en, kommentera saker halvhögt och snegla på hur man reagerar när det går dåligt.
Jag sneglade ingenting, fokuserade på matchen.
Dessutom hejade jag egentligen inte på IFK, utan på Gustaf, Johan och några till.
Hann med att byta några ord efter matchen, fan vad fint det är att träffa våra vänner och få en svettig kram sådär en onsdag.
Gustis och Charlotte kommer dessutom om allt går väl till oss i januari, kommer bli helt overkligt att ha dem här! Men fint, jag längtar. Gustis längtar nog också efter att få träffa sin son.
Imorgon får jag jullov.
Ska bara riva av betygsutdelning, kyrkobesök och julmacka.
Betygsutdelning ja, åttorna kommer få en chock. Planerar att ha en bil på standby med motorn igång, slänga betygen på dem och springa därifrån.
Jullov.
Hade köpt fika till mina nior, men det räckte till två klasser till.
Har tittat på mr Bean till förbannelse, men ungarna gillar det.
Har bestämt att vi har Elis i Irsta så länge jag jobbar där.
Ska kolla in det andra dagiset imorgon.
Får jullov imorgon.
Spelade volleyboll idag.
Servade bra, vann en nätduell mot längsta killen i nian och slängde mig en gång och slog inte någon boll åt helvete. Gick mycket bättre än förväntat.
Vi förlorade i två raka set. Eleverna spelade riktigt bra.
Får jullov imorgon.
Eleverna hade dragkamp. En åk sju fick möta en åk nia och den minsta killen i sjuan slängde som en vante i repet längst fram. Hade det varit en audition för rollen som minsta musen i Askungen hade han fått den.
Min kollega ville låna en bläckpenna av mig och jag frågade om hon ville ha "en smal och spetsig eller en tjock och skön".
Gjorde julgodis med mamma och syster idag, i rekordfart eftersom vi skulle åka till Etuna på match.
Knäck, kola och cakepoptryfflar.
Drog till Etuna och kollade match. Satt två rader från planen och kunde typ klappa Gustis på huvudet om jag ville. Men det ville jag inte, han behövde koncentrera sig.
Första halvlek var katastrof.
Andra halvlek byttes de dyra spelarna ut mot juniorer, och då blev det en helt annan match. IFK vann den halvleken och om inte Guif varit så jäkla bra hade det kunnat bli match.
Det är alltid roligt att sitta i en hall där 2000 personer hejar på ena laget, och jag på det andra. Folk blir verkligen provocerade när man hejar på det andra laget, måste titta på en, kommentera saker halvhögt och snegla på hur man reagerar när det går dåligt.
Jag sneglade ingenting, fokuserade på matchen.
Dessutom hejade jag egentligen inte på IFK, utan på Gustaf, Johan och några till.
Hann med att byta några ord efter matchen, fan vad fint det är att träffa våra vänner och få en svettig kram sådär en onsdag.
Gustis och Charlotte kommer dessutom om allt går väl till oss i januari, kommer bli helt overkligt att ha dem här! Men fint, jag längtar. Gustis längtar nog också efter att få träffa sin son.
Imorgon får jag jullov.
Ska bara riva av betygsutdelning, kyrkobesök och julmacka.
Betygsutdelning ja, åttorna kommer få en chock. Planerar att ha en bil på standby med motorn igång, slänga betygen på dem och springa därifrån.
Jullov.
Åååååh SOPA!
Idag ska bjuda på mig själv, för lärarna ska möta eleverna i en volleybollmatch. Anledningen till att jag ens ska vara med stavas "missräkning". Idrottslärarna skickade ut ett mail och frågade hur många som ville vara med och jag anmälde mig inte, kände att jag inte orkade med det också. Sedan på konferensen förra veckan tog de upp det igen och då hade bara en enda lärare anmält sig, utöver de tre idrottslärarna, och ingen gjorde en ansats att räcka upp handen nu heller. Efter ett snabbt överslag i mitt huvud fick jag det till att jag lugnt kunde erbjuda mina tjänster, för vi skulle ändå inte få ihop fullt lag, och således framstå som generös, men ändå slippa.
"Fast vi kan vara fem, det räcker ju!" säger en av idrottslärarna då.
Så här är jag nu, med väskan full i gympakläder redo att få underarmarna illröda. Har ju dock tidigare år medverkat på både innebandy och fotboll mot elever, här slipper jag ju iaf springa inför folk, alltid något.
"Fast vi kan vara fem, det räcker ju!" säger en av idrottslärarna då.
Så här är jag nu, med väskan full i gympakläder redo att få underarmarna illröda. Har ju dock tidigare år medverkat på både innebandy och fotboll mot elever, här slipper jag ju iaf springa inför folk, alltid något.
tisdag 20 december 2011
Ny tur kring förskoleplacering
Vi hade mer eller mindre bestämt oss för att ta Irstaplatsen, precis som jag nämnde tidigare, men idag fick Love ett samtal om att de hade en plats åt oss på ett av de dagis vi sökt, men inte besökt, som vi eventuellt skulle få plats på i februari, på en nyöppnad avdelning. Men nu fick vi en plats på en redan existerande avdelning, men det var bråttom med att svara, helst imorgon typ.
Det här vände ju uppochner på allt som vi var inställda på och nu vet vi inte hur vi ska göra riktigt. Ta Irsta och vänta till i höst på ny plats, eller försöka panikbesöka Lillängen och känna efter fort som attan? I Irsta skulle vi ju få börja inskolningen i början på januari, men på Lillängen var det från den 12e, och ingen av oss kan vara borta från jobbet särskilt mycket.
Anledningen till att vi fick platsen var enligt placeraren "att hon hade haft så mycket kontakt med oss och att det känts så orättvist att vi hamnat ute i Irsta." Så det här tjafset om att de visst det går efter ett strikt kösystem är ju, precis som jag hela tiden sagt, skitsnack. Hade vi inte legat på hade vi inte fått det erbjudandet.
Vad göra? När jag känner efter med magen och hjärtat känns det Irsta, eftersom jag då kommer ha honom 10 minuters promenad bort. Det känns helt skumt att tänka sig att vi tre ska spendera dagarna på tre helt olika ställen i stan, mitt hjärta brister... tror inte jag har förberett mig tillräckligt mentalt för det här, eftersom fokus hela tiden legat på att få en plats överhuvudtaget...
Det här vände ju uppochner på allt som vi var inställda på och nu vet vi inte hur vi ska göra riktigt. Ta Irsta och vänta till i höst på ny plats, eller försöka panikbesöka Lillängen och känna efter fort som attan? I Irsta skulle vi ju få börja inskolningen i början på januari, men på Lillängen var det från den 12e, och ingen av oss kan vara borta från jobbet särskilt mycket.
Anledningen till att vi fick platsen var enligt placeraren "att hon hade haft så mycket kontakt med oss och att det känts så orättvist att vi hamnat ute i Irsta." Så det här tjafset om att de visst det går efter ett strikt kösystem är ju, precis som jag hela tiden sagt, skitsnack. Hade vi inte legat på hade vi inte fått det erbjudandet.
Vad göra? När jag känner efter med magen och hjärtat känns det Irsta, eftersom jag då kommer ha honom 10 minuters promenad bort. Det känns helt skumt att tänka sig att vi tre ska spendera dagarna på tre helt olika ställen i stan, mitt hjärta brister... tror inte jag har förberett mig tillräckligt mentalt för det här, eftersom fokus hela tiden legat på att få en plats överhuvudtaget...
Inspirerad av Ketchupmamman
Testade att översätta det här inlägget från tyska till svenska (fast det står ju redan på svenska) för att se vad som hände. Ganska kul. Iaf när man har tråkigt på jobbet och räknar ner timmarna till man får åka hem.
"Vatten faller ljuset och DET dar. Börjar slutet PÄ bota Hoest, och JAG nästan plötsligt Helt Ligger i fas med SOM-faller göras skallen. Idag Närs ungarna hade GATT för JAG In Dagen drog Spotify i högtalarsystemet SÅ kollegorna tvungna var Att i TITTA, satan och rättade. Nu flaggan Att JAG ar DET SOM-lila kvar Fixar JAG In måndag, SKA JAG Bara SÅ Hela Helgen Lugna Ner MIG, inklusive FIXA Med SOM JAG HAR in min sådant "Vill-lista" och DET viktigaste förstås, umgås med Elis. Har jobbat som skickas Veckans och Alla dagar härdning fortsatt full internationell gästvänlighet hemma SÅ DET SKA BLI otroligt härligt Att fa en HEL med helg Elis dar JAG integ behöver Kanna rättningshögen jag samvetet väskan gnaga pa. JAG HAR för att få Hög väskan jag!
JAG ser fan Fram emot härdning kammaren Helgen aN julafton själva!"
Fortsatt full internationell gästvänlighet - det är ju jag på pricken.
"Vatten faller ljuset och DET dar. Börjar slutet PÄ bota Hoest, och JAG nästan plötsligt Helt Ligger i fas med SOM-faller göras skallen. Idag Närs ungarna hade GATT för JAG In Dagen drog Spotify i högtalarsystemet SÅ kollegorna tvungna var Att i TITTA, satan och rättade. Nu flaggan Att JAG ar DET SOM-lila kvar Fixar JAG In måndag, SKA JAG Bara SÅ Hela Helgen Lugna Ner MIG, inklusive FIXA Med SOM JAG HAR in min sådant "Vill-lista" och DET viktigaste förstås, umgås med Elis. Har jobbat som skickas Veckans och Alla dagar härdning fortsatt full internationell gästvänlighet hemma SÅ DET SKA BLI otroligt härligt Att fa en HEL med helg Elis dar JAG integ behöver Kanna rättningshögen jag samvetet väskan gnaga pa. JAG HAR för att få Hög väskan jag!
JAG ser fan Fram emot härdning kammaren Helgen aN julafton själva!"
Fortsatt full internationell gästvänlighet - det är ju jag på pricken.
söndag 18 december 2011
Så mycket bättre
Så här ser jag gärna startuppställningen till nästa säsong:
1. Björn Skifs
2. Annika Norlin
3. Promoe
4. Kalle Moraeus
5. Agneta Fältskog
6. Marie Fredriksson
7. Christian Kjellvander
Bubblare:
Eric Gadd
Thåström
Veronica Maggio
Robyn
Och om man fick välja döingar med:
1. Monica Zetterlund
2. Ted Gärdestad
3. Jussi Björling
4. Cornelis Vreeswijk
5. Povel Ramel
6.
7.
(Här körde vi fast i jakten på kvinnliga döda artister, jag förslog Gullan Bornemark och Love föreslog Alice Babs men båda visade sig vid efterforskningar fortfarande leva.)
Några jag absolut inte vill se:
1. Lasse Winterdäck
2. Sean Banan
3. Marie Serneholt
4. Per Gessle
5. Carola
6. Pernilla Wahlgren
7. Hennes bror
1. Björn Skifs
2. Annika Norlin
3. Promoe
4. Kalle Moraeus
5. Agneta Fältskog
6. Marie Fredriksson
7. Christian Kjellvander
Bubblare:
Eric Gadd
Thåström
Veronica Maggio
Robyn
Och om man fick välja döingar med:
1. Monica Zetterlund
2. Ted Gärdestad
3. Jussi Björling
4. Cornelis Vreeswijk
5. Povel Ramel
6.
7.
(Här körde vi fast i jakten på kvinnliga döda artister, jag förslog Gullan Bornemark och Love föreslog Alice Babs men båda visade sig vid efterforskningar fortfarande leva.)
Några jag absolut inte vill se:
1. Lasse Winterdäck
2. Sean Banan
3. Marie Serneholt
4. Per Gessle
5. Carola
6. Pernilla Wahlgren
7. Hennes bror
lördag 17 december 2011
Top tre osköna människor på Maxi fredag kl 16
1. De som som stannar och ställer sin vagn precis innanför ingången för att fixa självscanning. "Det är lugnt, vi kan gå runt!"
2. De som stannar precis innanför utgången efter att ha betalat för att i lugn och ro kolla igenom sitt kvitto. "Det är lugnt, vi kan gå runt!"
3. Övriga som stannar på fel ställen inne på hela Maxi. "Det är LUGNT, vi kan runt!"
2. De som stannar precis innanför utgången efter att ha betalat för att i lugn och ro kolla igenom sitt kvitto. "Det är lugnt, vi kan gå runt!"
3. Övriga som stannar på fel ställen inne på hela Maxi. "Det är LUGNT, vi kan runt!"
fredag 16 december 2011
Stressar av
Ser ljuset och allt det där. Börjar se slutet på den här hösten, och helt plötsligt ligger jag nästan i fas med allt som skulle göras. Idag när ungarna hade gått för dagen drog jag på Spotify i högtalarsystemet så kollegorna var tvungna att titta in, och rättade satan. Nu känner jag att det lilla som är kvar fixar jag på måndag, så hela helgen ska jag bara lugna ner mig, samt fixa med sådant som jag har på min "vill-lista" och det viktigaste förstås, umgås med Elis. Har jobbat sent alla dagar den här veckan och fortsatt jobba hemma så det ska bli otroligt härligt att få en hel helg med Elis där jag inte behöver känna rättningshögen i väskan gnaga på samvetet. För jag har ingen hög i väskan!
Jag ser fan fram emot den här helgen mer än själva julafton!
Jag ser fan fram emot den här helgen mer än själva julafton!
torsdag 15 december 2011
Dagis kanske check
Idag var Love och Elis och hälsade på den förskola vi fått plats på, och efter det besöket känns det mycket bättre och som att vi får ta beslutet att ha honom där ett tag, trots logistikmög. Av de förskolor Love besökt tyckte han den här var bäst i fråga om lokaler, utemiljö, antal barn och personal. Han gick på magkänsla helt enkelt.
Egentligen har vi fått plats från 9e januari, men eftersom jag börjar jobba då, är de snälla och låter oss tjuvstarta inskolningen två dagar före, för att jag ska kunna vara med. Bra känsla redan där. Hoppas det håller i sig.
Egentligen har vi fått plats från 9e januari, men eftersom jag börjar jobba då, är de snälla och låter oss tjuvstarta inskolningen två dagar före, för att jag ska kunna vara med. Bra känsla redan där. Hoppas det håller i sig.
Kerstin diktar
Nämnde ju tidigare att jag lovat mina nior att jag skulle skriva en juldikt innehållandes en massa knäppa ord. Orden de gav mig var: VICTORY!, membrane, approximately, duck feet, rocking chair och acknowledge. Idag läste jag upp resultatet och helt plötsligt förflyttades jag tillbaka till högstadiets nervösa redovisningar. Det var en nyttig upplevelse att försätta sig i elevernas sits en stund.
Vill ni läsa min dikt? Klart ni inte vill. Här kommer den!
A Christmas Poem
Why did I offer you payback time?
I must have been insane
now I have to stand here and rhyme
on stupid things like membrane
Anyway: Up by the North Pole
Santa’s sitting in his rocking chair
It’s almost time for him to roll
and get his beautiful sleigh in the air
”But first”, says Santa’s wife
”It’s time for us to eat!”
Santa screams: ”Never in my life
am I eating duck feet!”
He flies away with his sleigh
at approximately 90 mph
It’s now close to Christmas Day
and Santa’s feeling sour.
He starts handing out presents
down the chimney he goes
everyone gets one: city folk and peasants
even a couple of hoes
He starts feeling better
and thinks about his wife
”I’m really glad I met her
She is the best part of my life!”
Santa heads home to his house
to tell his wife she’s missed
Mrs Clause is quiet as a mouse
”Man, she must be really pissed?!”
He kisses her on the mouth
and she is tickled by his beard
”Let’s go on vacation to the south,
swim naked and be weird.
Although a bit contradictory
I must acknowledge, it’s the end of my Christmas tale
I feel this is far from VICTORY!
It feels more like epic fail...
Vill ni läsa min dikt? Klart ni inte vill. Här kommer den!
A Christmas Poem
Why did I offer you payback time?
I must have been insane
now I have to stand here and rhyme
on stupid things like membrane
Anyway: Up by the North Pole
Santa’s sitting in his rocking chair
It’s almost time for him to roll
and get his beautiful sleigh in the air
”But first”, says Santa’s wife
”It’s time for us to eat!”
Santa screams: ”Never in my life
am I eating duck feet!”
He flies away with his sleigh
at approximately 90 mph
It’s now close to Christmas Day
and Santa’s feeling sour.
He starts handing out presents
down the chimney he goes
everyone gets one: city folk and peasants
even a couple of hoes
He starts feeling better
and thinks about his wife
”I’m really glad I met her
She is the best part of my life!”
Santa heads home to his house
to tell his wife she’s missed
Mrs Clause is quiet as a mouse
”Man, she must be really pissed?!”
He kisses her on the mouth
and she is tickled by his beard
”Let’s go on vacation to the south,
swim naked and be weird.
Although a bit contradictory
I must acknowledge, it’s the end of my Christmas tale
I feel this is far from VICTORY!
It feels more like epic fail...
onsdag 14 december 2011
Ang förskolan igen
Vi har fått platserbjudande på en förskola ute i Irsta. När hon hörde att jag jobbade där ute tog det inte många minuter innan vi fick erbjudande där. Vi känner att det är på gott och ont och försöker nu fundera på vilket som blir bäst. Ur hämta/lämna-synpunkt är det tex inte jättebra, eftersom jag inte kör bil, då ska jag antingen åka buss med Elis och hinna lämna honom innan jag börjar, eller så ska Love skjutsa oss alla pittidigt på morgonen för att själv hinna till jobbet. Nu målar jag fan på väggen, jag vet, men det känns inte optimalt, det gör det inte.
Antingen har vi honom där i en månad ungefär, fram till att vi kanske får plats där vi önskat i början på februari och flyttar honom då, eller så går han där terminen ut och så hoppas vi på plats någonstans efter sommaren istället.
Det är så många frågor just nu, och så få svar, men så som situationen ser ut får vi väl vara glada att vi har ett alternativ iaf.
Pratade med min kära kusin som är den bästa förskolläraren jag känner och hon sa så många kloka saker angående inskolning, val av förskola och annat som jag som totalt oerfaren inom området inte ens har tänkt på. Jag berättade att jag trodde att Elis skulle fixa inskolningen bra eftersom han är så öppen och har varit så avslappnad när han hälsat på olika förskolor. Hon höll absolut med men berättade också att de barnen som har en lätt inskolning ofta får en dipp efter ett tag när de inser att de ska vara där jämt och att det inte bara är en kul grej, och att de då kan börja gråta och ha sig vid lämning. Så långt hade jag verkligen inte tänkt och det var skönt att höra redan nu så chocken inte blir så stor sedan.
Nu skulle jag gärna ha tips från er erfarna rävar om vilka kläder och skor man behöver införskaffa inför dagis? Tveka inte att vara övertydliga, det är tydligen det som krävs för att jag ska förstå innebörden av vad någon säger just nu.
Antingen har vi honom där i en månad ungefär, fram till att vi kanske får plats där vi önskat i början på februari och flyttar honom då, eller så går han där terminen ut och så hoppas vi på plats någonstans efter sommaren istället.
Det är så många frågor just nu, och så få svar, men så som situationen ser ut får vi väl vara glada att vi har ett alternativ iaf.
Pratade med min kära kusin som är den bästa förskolläraren jag känner och hon sa så många kloka saker angående inskolning, val av förskola och annat som jag som totalt oerfaren inom området inte ens har tänkt på. Jag berättade att jag trodde att Elis skulle fixa inskolningen bra eftersom han är så öppen och har varit så avslappnad när han hälsat på olika förskolor. Hon höll absolut med men berättade också att de barnen som har en lätt inskolning ofta får en dipp efter ett tag när de inser att de ska vara där jämt och att det inte bara är en kul grej, och att de då kan börja gråta och ha sig vid lämning. Så långt hade jag verkligen inte tänkt och det var skönt att höra redan nu så chocken inte blir så stor sedan.
Nu skulle jag gärna ha tips från er erfarna rävar om vilka kläder och skor man behöver införskaffa inför dagis? Tveka inte att vara övertydliga, det är tydligen det som krävs för att jag ska förstå innebörden av vad någon säger just nu.
tisdag 13 december 2011
Vad skulle jag göra utan er?
Jag sitter och försöker skriva ett högtravande inlägg om hur fina vänner jag har omkring mig. Men det skiter sig hela tiden så jag går rakt på sak istället.
Tack Nasti för påsen med te du skickade, och ännu större tack för ditt lilla meddelande, jag blev otroligt glad och började gråta. Jag önskar bara att vi kunde ta en kopp tillsammans.
Tack Sara för att du skickar sms sent på kvällen och tipsar om jobb. Att du ens tar dig tiden vid det klockslaget..
Tack Shags för att du kunde tänka dig att anställa mig, fast jag inte hör hemma på gymnasiet. Hur desperat är du? ;)
Tack Mickis och Martin för att ni engagerar er i dagisfrågan och kommer med tips.
Tack alla som läser här och stöttar, som står ut med bloggen fast den kört fast i gnällträsket.
Ni är alla viktiga för mig och jag är glad att jag har er, även om jag haft det så svart framför ögonen att det varit svårt att se.
Tack Nasti för påsen med te du skickade, och ännu större tack för ditt lilla meddelande, jag blev otroligt glad och började gråta. Jag önskar bara att vi kunde ta en kopp tillsammans.
Tack Sara för att du skickar sms sent på kvällen och tipsar om jobb. Att du ens tar dig tiden vid det klockslaget..
Tack Shags för att du kunde tänka dig att anställa mig, fast jag inte hör hemma på gymnasiet. Hur desperat är du? ;)
Tack Mickis och Martin för att ni engagerar er i dagisfrågan och kommer med tips.
Tack alla som läser här och stöttar, som står ut med bloggen fast den kört fast i gnällträsket.
Ni är alla viktiga för mig och jag är glad att jag har er, även om jag haft det så svart framför ögonen att det varit svårt att se.
söndag 11 december 2011
Hyfsat effektiv helg
Den här helgen var mamma och pappa här. Mamma skulle få sin julklapp, dvs shopping mit mir inför Parisresan i januari. Det duger liksom inte med jeans och fleece när man ska upp i Eiffeltornet. Så direkt de kom drog vi till Erikslunds köpcentrum som är betydligt enklare att besöka utan Elis.
Vi började med sushi och vår shoppingspree höll på att ta slut redan där eftersom mamma förväxlade wasabin med en avokadobit och var 2 cm från att stoppa hela klicken i munnen. Det hade nog blivit bra. Efter den lilla nästan-incidenten gick allt som en dans, och vi/jag hittade en del kläder. Det blev ett par byxor, en kjol, en kavaj, två tröjor och en klänning.
Jag blev klar med alla mina julklappar också och har nu skickat hem dem inslagna i väntan på den stora överraskningen som kommer avslöjas på julafton när de ska öppna dem.
Jag börjar se slutet på min rättning, otroligt skönt. Har "bara" 7:ornas tyska, samt 9:ornas filmanalyser i engelska kvar. Sjuornas måste jag ha klart innan torsdag, och niornas innan terminen är slut, så det borde gå. Imorgon ska jag börja tänka betyg till mina åttor, och förhoppningsvis hinna föra in ett par stycken. Som vanligt när man rättar inser man att vissa personer undvikit att lämna in uppgifter och man tvingas jaga dem sista minuten. Så jag ska väl egentligen inte ropa hej än, jag kommer förmodligen få ett shitload med panikinlämningar att sitta med tisdag kväll. Målet är att ha rättat precis allt innan jag får jullov, ner till minsta lilla glosförhör så att jag, vid en eventuell terminsstart, kan börja med tomt skrivbord.
Allt till morgondagens megafika är bakat, stekt, rullat, inköpt och förpackat, en nog så tung post som faller från mina axlar någon gång vid halv tre imorgon. Ska bara komma ihåg att ta med mig det också.
Jakten på föräldern till eleven går vidare, ringde och skickade till slut sms i onsdags, och har fortfarande inte fått svar. Det är otroligt drygt att ha det hängande löst, särskilt eftersom så många kollegor är på mig om eleven. Vad mer kan jag göra? Åka hem till dem, och köra foten i dörren om de öppnar?
Förhoppningsvis har jag alla måsten ur världen snart (tillfälligt) så att jag orkar ägna mig åt det roliga som jag har på min lista, tex pyssel, julklappsrim, godistillverkning och bara allmänt mys. Men det kommer bli några ordentliga slitdagar innan jag är där...
In other news så fick Elis en tidig julklapp av mormor och morfar, som jag i ett svagt ögonblick av frustration mer eller mindre beställde, nämligen en barndator. Elis är helt otrolig på att pilla på våra datorer och jag tänkte att om han fick något eget knappra på kanske det skulle bli bättre.
Det verkar funka hyfsat än så länge, men som vanligt är det inte lika spännande med sådant som man får ha, så det är väl en tidsfråga innan han tröttnar. Datorn, eller "dutten" (väldigt likt tutten till uttalet), låter ofantligt mycket och högt. "HEJ! NU BÖRJAR VI! SLÅ IN EN SPEL KOD! Visste ni att man kunde särprata? Det går också att växla språk mellan svenska och finska, och den finska rösten är ren sammet i jämförelse, så Elis blir nog tvåspråkig om jag får bestämma. Det blir väl bra Nasti? Förresten har Elis nästan lärt sig säga Nasti, nu säger han Nisse, istället för Tista, som han sa när vi var ner sist. Det går framåt!
(nu gör min hjärna tecknet för "wrap it up, wrap it up" så jag slutar här då)
Vi började med sushi och vår shoppingspree höll på att ta slut redan där eftersom mamma förväxlade wasabin med en avokadobit och var 2 cm från att stoppa hela klicken i munnen. Det hade nog blivit bra. Efter den lilla nästan-incidenten gick allt som en dans, och vi/jag hittade en del kläder. Det blev ett par byxor, en kjol, en kavaj, två tröjor och en klänning.
Jag blev klar med alla mina julklappar också och har nu skickat hem dem inslagna i väntan på den stora överraskningen som kommer avslöjas på julafton när de ska öppna dem.
Jag börjar se slutet på min rättning, otroligt skönt. Har "bara" 7:ornas tyska, samt 9:ornas filmanalyser i engelska kvar. Sjuornas måste jag ha klart innan torsdag, och niornas innan terminen är slut, så det borde gå. Imorgon ska jag börja tänka betyg till mina åttor, och förhoppningsvis hinna föra in ett par stycken. Som vanligt när man rättar inser man att vissa personer undvikit att lämna in uppgifter och man tvingas jaga dem sista minuten. Så jag ska väl egentligen inte ropa hej än, jag kommer förmodligen få ett shitload med panikinlämningar att sitta med tisdag kväll. Målet är att ha rättat precis allt innan jag får jullov, ner till minsta lilla glosförhör så att jag, vid en eventuell terminsstart, kan börja med tomt skrivbord.
Allt till morgondagens megafika är bakat, stekt, rullat, inköpt och förpackat, en nog så tung post som faller från mina axlar någon gång vid halv tre imorgon. Ska bara komma ihåg att ta med mig det också.
Jakten på föräldern till eleven går vidare, ringde och skickade till slut sms i onsdags, och har fortfarande inte fått svar. Det är otroligt drygt att ha det hängande löst, särskilt eftersom så många kollegor är på mig om eleven. Vad mer kan jag göra? Åka hem till dem, och köra foten i dörren om de öppnar?
Förhoppningsvis har jag alla måsten ur världen snart (tillfälligt) så att jag orkar ägna mig åt det roliga som jag har på min lista, tex pyssel, julklappsrim, godistillverkning och bara allmänt mys. Men det kommer bli några ordentliga slitdagar innan jag är där...
In other news så fick Elis en tidig julklapp av mormor och morfar, som jag i ett svagt ögonblick av frustration mer eller mindre beställde, nämligen en barndator. Elis är helt otrolig på att pilla på våra datorer och jag tänkte att om han fick något eget knappra på kanske det skulle bli bättre.
Det verkar funka hyfsat än så länge, men som vanligt är det inte lika spännande med sådant som man får ha, så det är väl en tidsfråga innan han tröttnar. Datorn, eller "dutten" (väldigt likt tutten till uttalet), låter ofantligt mycket och högt. "HEJ! NU BÖRJAR VI! SLÅ IN EN SPEL KOD! Visste ni att man kunde särprata? Det går också att växla språk mellan svenska och finska, och den finska rösten är ren sammet i jämförelse, så Elis blir nog tvåspråkig om jag får bestämma. Det blir väl bra Nasti? Förresten har Elis nästan lärt sig säga Nasti, nu säger han Nisse, istället för Tista, som han sa när vi var ner sist. Det går framåt!
(nu gör min hjärna tecknet för "wrap it up, wrap it up" så jag slutar här då)
fredag 9 december 2011
Prokrastinerar? Moi?
Istället för långt inlägg om hur Elis charmade alla på jobbet, och inte var rädd för en enda nia...
torsdag 8 december 2011
Rätta rätta räääätta
Herr-e-gud! Rätta är baske mig det tråkigaste jag vet. Eller nej, det är okej om alla har typ alla rätt på ett enkelt glosförhör i tyska. Då är det ok. Men hörrni, filmanalyser av Forrest Gump - mediumkul helt klart. I synnerhet när man är inne på den 20e och fortfarande har 10 kvar.
Men jag får skylla mig själv. Eller nej, jag får skylla på mitt jobb. Läraryrket innehåller så sjukt många arbetsuppgifter just nu så jag vet inte när jag ska hinna rätta egentligen. Inte är det när jag kommer hem trött och bara orkar leka med Elis i två timmar innan han ska sova och sedan kollapsar själv på soffan.
Betygen ska sättas senast onsdag kl 8. Annars blir man hängd tror jag, eller lätt lemlästad. Har aldrig vågat testa vad som händer om man missar en deadline. Sedan har vi ett par dagar på oss att skriva alla omdömen för åk 7, också en jäkla resa man ska igenom. Sedan skulle man ju kunna tro att det var dags att varva ner för jullov, men nej, det går inte, för jag har så många lösa trådar jag måste knyta ihop så jag kommer inte kunna ta jullov förrän Kalle börjar. Så känns det iaf.
Som om inte det vore nog drar jag dessutom på mig en massa annat jox, som skulle vara jätteroligt att göra om det inte vore för att man hade tusen andra saker. Tex ska jag och en kollega fixa megafika på måndag till konferensen. Här snackar vi smärre julbord. Jag har lovat att baka saffranssnurror ala Ulrika samt fixa dadlar in a blanket ala Mickis. Sedan ska jag handla en del saker samt trä köttbullar och prinskorvar på tandpetare - julbordspops ska det bli.
Jag har också lovat mina elever i nian att vi ska ha mysfika sista veckan. Jag minns inte riktigt när jag fick för mig att jag var gjord av pengar, men det löser sig. Love får vara utan julklapp i år.
Mina engelskelever i nian skriver just nu juldikter, där de också måste få med ett antal galna ord såsom "ingrown toenail" och dylikt, vilket de tyckt varit kul, men jobbigt. Idag, i ett svagt ögonblick, fick de hämnas på mig. De fick i uppdrag att ta fram ett ord per grupp som jag sedan ska använda i en egen juldikt. Listan blev:
victory! (ska tydligen sägas högt med ena armen upp i vädret)
approximately
acknowledge
membrane
rocking chair
duck feet
...för jag har ju inget annat att göra fram till jul än att försöka rimma på approximately.
Som grädde på moset har jag också ett hemligt projekt i anslutning till min familjs julklappar, som jag skulle kunna ägna hela dagarna åt men det går tydligen inte. Jobbet ni vet. Och Elis.
Det här med att slå in och rimma på paket, jag vet inte, gills plastpåse och rim från nätet? Hur ska jag hinna people? Jag har skojat hela november fram till nu att man kommer krascha med huvudet först rakt in i julafton och inte fatta vad som händer innan man sitter där och tackar Loves mormor för alla unika presenter hon hittat på. Sedan tjopp, är det 27 december, sämsta datumet på hela året, förutom kanske 17 januari som inte heller lämnar några snigelspår värda namnet efter sig.
Fast nu börjar jag inse att det inte är på skoj. Det är så det kommer bli. Känner tom nu att jag bloggar i ett oerhört tempo och bara andas ytligt, det borde bli bra inlägg av det. Jag tror jag skiter i att korrläsa också, så här nära fylleinlägg har jag nog aldrig varit, förutom när Hannes var här och drack whisky.
Häpp!
Men jag får skylla mig själv. Eller nej, jag får skylla på mitt jobb. Läraryrket innehåller så sjukt många arbetsuppgifter just nu så jag vet inte när jag ska hinna rätta egentligen. Inte är det när jag kommer hem trött och bara orkar leka med Elis i två timmar innan han ska sova och sedan kollapsar själv på soffan.
Betygen ska sättas senast onsdag kl 8. Annars blir man hängd tror jag, eller lätt lemlästad. Har aldrig vågat testa vad som händer om man missar en deadline. Sedan har vi ett par dagar på oss att skriva alla omdömen för åk 7, också en jäkla resa man ska igenom. Sedan skulle man ju kunna tro att det var dags att varva ner för jullov, men nej, det går inte, för jag har så många lösa trådar jag måste knyta ihop så jag kommer inte kunna ta jullov förrän Kalle börjar. Så känns det iaf.
Som om inte det vore nog drar jag dessutom på mig en massa annat jox, som skulle vara jätteroligt att göra om det inte vore för att man hade tusen andra saker. Tex ska jag och en kollega fixa megafika på måndag till konferensen. Här snackar vi smärre julbord. Jag har lovat att baka saffranssnurror ala Ulrika samt fixa dadlar in a blanket ala Mickis. Sedan ska jag handla en del saker samt trä köttbullar och prinskorvar på tandpetare - julbordspops ska det bli.
Jag har också lovat mina elever i nian att vi ska ha mysfika sista veckan. Jag minns inte riktigt när jag fick för mig att jag var gjord av pengar, men det löser sig. Love får vara utan julklapp i år.
Mina engelskelever i nian skriver just nu juldikter, där de också måste få med ett antal galna ord såsom "ingrown toenail" och dylikt, vilket de tyckt varit kul, men jobbigt. Idag, i ett svagt ögonblick, fick de hämnas på mig. De fick i uppdrag att ta fram ett ord per grupp som jag sedan ska använda i en egen juldikt. Listan blev:
victory! (ska tydligen sägas högt med ena armen upp i vädret)
approximately
acknowledge
membrane
rocking chair
duck feet
...för jag har ju inget annat att göra fram till jul än att försöka rimma på approximately.
Som grädde på moset har jag också ett hemligt projekt i anslutning till min familjs julklappar, som jag skulle kunna ägna hela dagarna åt men det går tydligen inte. Jobbet ni vet. Och Elis.
Det här med att slå in och rimma på paket, jag vet inte, gills plastpåse och rim från nätet? Hur ska jag hinna people? Jag har skojat hela november fram till nu att man kommer krascha med huvudet först rakt in i julafton och inte fatta vad som händer innan man sitter där och tackar Loves mormor för alla unika presenter hon hittat på. Sedan tjopp, är det 27 december, sämsta datumet på hela året, förutom kanske 17 januari som inte heller lämnar några snigelspår värda namnet efter sig.
Fast nu börjar jag inse att det inte är på skoj. Det är så det kommer bli. Känner tom nu att jag bloggar i ett oerhört tempo och bara andas ytligt, det borde bli bra inlägg av det. Jag tror jag skiter i att korrläsa också, så här nära fylleinlägg har jag nog aldrig varit, förutom när Hannes var här och drack whisky.
Häpp!
onsdag 7 december 2011
Minus 1,4 till
Julafton kom tidigt i år... kom på att jag glömt kolla om mina gamla byxor passade så jag hade stora byxprovarkvällen igår. Och jag fick banne mig på mig alla! Vilken känsla!
Nu ska bara det där flubbet som envisas med att hänga över kanten, my so called muffintop, jobbas ner till acceptabla nivåer.
Men ändå, något i mitt liv går åt rätt håll iaf!
Nu ska bara det där flubbet som envisas med att hänga över kanten, my so called muffintop, jobbas ner till acceptabla nivåer.
Men ändå, något i mitt liv går åt rätt håll iaf!
tisdag 6 december 2011
Bongojämställdhet
Filippa skrev ett inlägg om hur fördelningen hemma hos dem ser ut när det kommer till hushållssysslor, Elis, pengar osv och jag blev lite inspirerad att göra likadant, mest för att det är ett tillfälle att tänka igenom vilka vanor vi har fastnat i och om det kanske är läge att tänka om någonstans.
Så här ser fördelningen ut hemma hos familjen Bongo:
Hushållssysslor:
Den som orkar lagar mat i veckorna och det har den här hösten oftast varit Love. Precis som Filippa skriver så känns det värdefullt för mig att vara med Elis, och värdefullt för Love att få en stund för sig själv. Däremot är inte Love särskilt intresserad av att laga mat, så det kanske inte är den typen av syssla han vill ägna sig åt egentligen. På helgen är det oftast jag som lagar något, av godare snitt om andan faller på.
Love plockar i och ur diskmaskinen 90% av gångerna. Jag torkar av diskbänken 100% av gångerna. När det kommer till städning är jag den som både stökar till och städar mest. Love verkar inte se stöket på samma vis som jag, därför är det oftare jag som initierar städning. Men när båda väl sätter igång har vi en bra uppdelning. Jag plockar, dammtorkar, städar badrum och förbereder dammsugning. Love städar köket (minus diskbänken) och dammsuger. Att dammsuga är så sjukt tråkigt, om det inte är precis innanför dörren så det rasslar till ordentligt så för att slippa plockar jag gärna. Har alltid gillat att sortera och bringa reda så det passar mig.
Storhandling gör vi tillsammans, men nu när Love är hemma småhandlar han en del själv, vilket jag uppskattar otroligt mycket och då bestämmer han ofta vad vi ska äta, även om vi när vi storhandlar försöker hjälpas åt att komma på maträtter.
Tvätten sköter vi kanske hälften var, men det blir oftare att Love tvättar i veckorna eftersom jag inte vill ha torkställningen framme på helgen.
Love tar ut soporna 99% av gångerna, förutom när vi ätit räkor på mitt initiativ, då får jag ta konsekvenserna.
Elis:
Vi kör varannan läggning i den mån det är möjligt, vilket innebär att läsa en godnattsaga och sedan sitta en stund bredvid hans säng och spela WF. Om man känner sig snäll tar man badrumsrutinen åt den som ska lägga honom så det bara är att köra. På nätterna (fram till Love börjar jobba) är det Love som tar Elis om han vaknar, sedan kan jag tänka mig att vi kör varannan. Problemet som jag ser är att jag vant mig så pass vid att inte behöva ta nätterna att jag knappt hör om han gnäller. Men man kommer säkert lätt ur det när det behövs.
Sedan Elis började uppskatta Bolibompa (Goompa!) har vår morgonvanor ändrats. Förut tog Love Elis, så jag kunde göra mig i ordning, eller så sov de till jag gick ungefär, men nu vaknar Elis när jag går upp och kommer tassande till badrummet, alldeles yrvaken, ljusblind och mysproppig. Och så säger han "Goompa!" "Vill du se bolibompa?" "MMM!" Då kan jag sätta på tv:n och så sitter han och myser med en filt medan jag gör mig klar i badrummet, äter frukost bredvid honom i soffan och laddar för jobb. När det närmar sig avfärd gör Love entré, på ungefär samma sätt som Elis, minus "goompa".
Pengar:
Vi har inget gemensamt konto, utan den ena har betalat det gemensamma och den andra har fört över hälften. Men sedan föräldraledigheten drog igång har en som jobbar dragit ett tyngre ekonomiskt lass, och nu tar jag alltså jag alla tunga utposter som hyra, räkningar och mycket av maten, precis som Love gjorde när jag var hemma. Jag köper mer saker, till oss, till lägenheten och till Elis än vad Love gör, han har istället hand om alla bilrelaterade kostnader, även om jag pitchar in på bensinen ibland.
Annat:
När det kommer till exempelvis att inhandla presenter delar vi rätt lika, även om jag oftare står för idéerna. Till jul får Love sköta klapparna till sin familj och jag sköter klapparna till min. Däremot har jag oftare åsikter om vad han kan köpa än tvärtom. Heminredandet är 100% jag, likaså allt lägenhetsfix, tapetserande, målande, byggande, mekande och piffande. Love byter på sin höjd en glödlampa eller bromsar mina vildaste inredningsplaner. Helt ok fördelning och om han slutade stoppa mig när jag blir inspirerad vore det perfekt.
Vi pratar inte särskilt ofta om hur vi fördelar arbetet och vi har nog haft det här mönstret rätt länge. Vi har haft något pengasnack när vi fortfarande pluggade och vi gjorde ett jämställdhetstest för ett år sedan och då blev jag "Slitvarg" och Love "Glidare" men när jag tittar på hur vi fördelar arbetet tror jag att det har ändrats. Vi kanske har en klassisk fördelning men med en tvist?
Så här ser fördelningen ut hemma hos familjen Bongo:
Hushållssysslor:
Den som orkar lagar mat i veckorna och det har den här hösten oftast varit Love. Precis som Filippa skriver så känns det värdefullt för mig att vara med Elis, och värdefullt för Love att få en stund för sig själv. Däremot är inte Love särskilt intresserad av att laga mat, så det kanske inte är den typen av syssla han vill ägna sig åt egentligen. På helgen är det oftast jag som lagar något, av godare snitt om andan faller på.
Love plockar i och ur diskmaskinen 90% av gångerna. Jag torkar av diskbänken 100% av gångerna. När det kommer till städning är jag den som både stökar till och städar mest. Love verkar inte se stöket på samma vis som jag, därför är det oftare jag som initierar städning. Men när båda väl sätter igång har vi en bra uppdelning. Jag plockar, dammtorkar, städar badrum och förbereder dammsugning. Love städar köket (minus diskbänken) och dammsuger. Att dammsuga är så sjukt tråkigt, om det inte är precis innanför dörren så det rasslar till ordentligt så för att slippa plockar jag gärna. Har alltid gillat att sortera och bringa reda så det passar mig.
Storhandling gör vi tillsammans, men nu när Love är hemma småhandlar han en del själv, vilket jag uppskattar otroligt mycket och då bestämmer han ofta vad vi ska äta, även om vi när vi storhandlar försöker hjälpas åt att komma på maträtter.
Tvätten sköter vi kanske hälften var, men det blir oftare att Love tvättar i veckorna eftersom jag inte vill ha torkställningen framme på helgen.
Love tar ut soporna 99% av gångerna, förutom när vi ätit räkor på mitt initiativ, då får jag ta konsekvenserna.
Elis:
Vi kör varannan läggning i den mån det är möjligt, vilket innebär att läsa en godnattsaga och sedan sitta en stund bredvid hans säng och spela WF. Om man känner sig snäll tar man badrumsrutinen åt den som ska lägga honom så det bara är att köra. På nätterna (fram till Love börjar jobba) är det Love som tar Elis om han vaknar, sedan kan jag tänka mig att vi kör varannan. Problemet som jag ser är att jag vant mig så pass vid att inte behöva ta nätterna att jag knappt hör om han gnäller. Men man kommer säkert lätt ur det när det behövs.
Sedan Elis började uppskatta Bolibompa (Goompa!) har vår morgonvanor ändrats. Förut tog Love Elis, så jag kunde göra mig i ordning, eller så sov de till jag gick ungefär, men nu vaknar Elis när jag går upp och kommer tassande till badrummet, alldeles yrvaken, ljusblind och mysproppig. Och så säger han "Goompa!" "Vill du se bolibompa?" "MMM!" Då kan jag sätta på tv:n och så sitter han och myser med en filt medan jag gör mig klar i badrummet, äter frukost bredvid honom i soffan och laddar för jobb. När det närmar sig avfärd gör Love entré, på ungefär samma sätt som Elis, minus "goompa".
Pengar:
Vi har inget gemensamt konto, utan den ena har betalat det gemensamma och den andra har fört över hälften. Men sedan föräldraledigheten drog igång har en som jobbar dragit ett tyngre ekonomiskt lass, och nu tar jag alltså jag alla tunga utposter som hyra, räkningar och mycket av maten, precis som Love gjorde när jag var hemma. Jag köper mer saker, till oss, till lägenheten och till Elis än vad Love gör, han har istället hand om alla bilrelaterade kostnader, även om jag pitchar in på bensinen ibland.
Annat:
När det kommer till exempelvis att inhandla presenter delar vi rätt lika, även om jag oftare står för idéerna. Till jul får Love sköta klapparna till sin familj och jag sköter klapparna till min. Däremot har jag oftare åsikter om vad han kan köpa än tvärtom. Heminredandet är 100% jag, likaså allt lägenhetsfix, tapetserande, målande, byggande, mekande och piffande. Love byter på sin höjd en glödlampa eller bromsar mina vildaste inredningsplaner. Helt ok fördelning och om han slutade stoppa mig när jag blir inspirerad vore det perfekt.
Vi pratar inte särskilt ofta om hur vi fördelar arbetet och vi har nog haft det här mönstret rätt länge. Vi har haft något pengasnack när vi fortfarande pluggade och vi gjorde ett jämställdhetstest för ett år sedan och då blev jag "Slitvarg" och Love "Glidare" men när jag tittar på hur vi fördelar arbetet tror jag att det har ändrats. Vi kanske har en klassisk fördelning men med en tvist?
Ofrivilliga ledord
Frustration
Irritation
Hjälplöshet
Stress
Otrygghet
December verkar verkligen bli en höjdarmånad här på bloggen, stay tuned for more whining!
Irritation
Hjälplöshet
Stress
Otrygghet
December verkar verkligen bli en höjdarmånad här på bloggen, stay tuned for more whining!
måndag 5 december 2011
Klumpen i magen
När jag stod och lagade mat i eftermiddags började tårarna rinna. Jag hörde hur Elis lekte glatt med Love inne på sitt rum och gråten som jag burit i halsen och bakom ögonlocken sedan fredags bröt fram. Jag tänkte att alla jäkla förskolor i den här kommunen kunde hoppa och skita, att de bara kunde drömma om att få en så fin kille som Elis på sin avdelning, om de bara visste.
Men det räcker inte att ställa sig lydigt i kö i god tid innan man behöver en plats. Man måste ha rätt kontakter, vara påstridig eller ha flyt att handläggaren känner sig generös när man ringer. Den slutsatsen drar jag efter att ha pratat med vänner, kollegor och släktingar.
Sjukt tänker jag först, helt stört att det ska hänga på det, och jag blir förbannad. Men sedan tänker jag att jag, om det var vi som lyckats tjata oss till en plats, givetvis inte skulle tacka nej till den för att "rätt ska vara rätt". Jag skulle ju ta den såklart. Jag kämpar för Elis först, resten av barnen i den här kommunen kommer alltid på andra plats.
Så jag klandrar ingen.
Nu vet jag inte vad vi ska göra. Vi kanske är arbetslösa båda två när januari kommer så då är det ju skitsamma ändå.
Men det räcker inte att ställa sig lydigt i kö i god tid innan man behöver en plats. Man måste ha rätt kontakter, vara påstridig eller ha flyt att handläggaren känner sig generös när man ringer. Den slutsatsen drar jag efter att ha pratat med vänner, kollegor och släktingar.
Sjukt tänker jag först, helt stört att det ska hänga på det, och jag blir förbannad. Men sedan tänker jag att jag, om det var vi som lyckats tjata oss till en plats, givetvis inte skulle tacka nej till den för att "rätt ska vara rätt". Jag skulle ju ta den såklart. Jag kämpar för Elis först, resten av barnen i den här kommunen kommer alltid på andra plats.
Så jag klandrar ingen.
Nu vet jag inte vad vi ska göra. Vi kanske är arbetslösa båda två när januari kommer så då är det ju skitsamma ändå.
Så länge nivån är så låg kallar jag det dagis
Jag är gråtfärdig på all jävla skit med dagisplats åt Elis. Nu ska vi tydligen vara glada om vi kan få besked innan jul. Och alla dagis vi sökt är fulla.
Mamma, vill du ta tjänstledigt och passa Elis istället? Du får mat och husrum. Allvarligt.
Mamma, vill du ta tjänstledigt och passa Elis istället? Du får mat och husrum. Allvarligt.
fredag 2 december 2011
*spyr*
På allt. Snälla jävla liv, kan du bara för en gångs skull rulla på utan skit? (Mamma, du behöver inte ringa.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)