Jag sitter och försöker skriva ett högtravande inlägg om hur fina vänner jag har omkring mig. Men det skiter sig hela tiden så jag går rakt på sak istället.
Tack Nasti för påsen med te du skickade, och ännu större tack för ditt lilla meddelande, jag blev otroligt glad och började gråta. Jag önskar bara att vi kunde ta en kopp tillsammans.
Tack Sara för att du skickar sms sent på kvällen och tipsar om jobb. Att du ens tar dig tiden vid det klockslaget..
Tack Shags för att du kunde tänka dig att anställa mig, fast jag inte hör hemma på gymnasiet. Hur desperat är du? ;)
Tack Mickis och Martin för att ni engagerar er i dagisfrågan och kommer med tips.
Tack alla som läser här och stöttar, som står ut med bloggen fast den kört fast i gnällträsket.
Ni är alla viktiga för mig och jag är glad att jag har er, även om jag haft det så svart framför ögonen att det varit svårt att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar