Bra vibrationer

Har spenderat tid med min nya leksak idag. I like it a lot. Våra grannar gillar nog inte oss åtta hål senare...

Nu börjar vardagsrummet äntligen närma sig något som kan beskrivas som färdigt. Skruvade upp cd-hyllorna idag och det har jag gruvat mig för länge. När jag skruvade upp dem i Västerås hamnade de inte exakt lika högt men det kunde jag justera genom att flytta fronten en bit upp. Men nu lyckades jag få dem i nivå med varandra vilket innebar att jag fick justera fronten igen... Hursom, nu sitter de på plats. Men satan vad det vibrerar! Kände mig som en av tjejerna i den där äckliga videon med massa brudar som kör powertools i minikläder, lite mindre läppglans bara. Jag kommer definitivt strunta i gardiner för annars skulle jag behöva borra tolv hål till för att min idé skulle funka. Det är bättre utan ändå.

Snett fotat, inte snett uppsatt

Imorgon bär det av åt olika håll för Love och mig. Jag sätter mig på tåget 8.20 som tar mig till Uppsala. Där blir det bröllop i kusin Lindas trädgård. Såg att det skulle vara typ 11 grader varmt kl 18 när det drar igång. Tur att jag har köpt lila leggings och kofta till min klänning annars kanske det skulle kännas kyligt.

Love åker på träningsläger till Växjö med laget och det är hårda bud nu. Ingen alkohol (inget nytt med det) men inte heller något godis eller någon läskeblask. Frukt och vatten har de med sig, inget annat. Nu jäklar ska här finslipas! Jag får offra mig och mumsa i mig Loves del av lördagsgodiset framöver. Kommer att bli tufft.

2001 - A new couch

TAAAAAAAAAAAAAM








TAAAAAAAAAAAAAM







TAAAAAAAAAAAAAM







TAATAAAAAAAAAAAAAAAAAAM

TUMP TUMP

TUMP TUMP

TUMP TUMP

TUMP TUMP

TUMP TUMP

TUMP TUMP

TUMP TUUMP


TAMTAAAAAAAAM TAM TAM TAAAAAAAM TAAAM



TAM TAM TAM

TAM TAM TAM

TAAAAAAAAAAAAAM

TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM

TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM!



eller http://www.youtube.com/watch?v=cWnmCu3U09w



Kerstin och Love är stolta att presentera......



SIN NYA SOFFA MED TILLHÖRANDE FOTPALL!

Nu är det bara det perfekta soffbordet som ska till och Sara, jag kan inte komma ifrån att jag vill ha ett runt mörkt bord som är i ungefär samma storlek som ditt... Det är det enda som skulle passa. Jag måste nog bygga ett. Hoppas det är okej!=)

Det stinker något fruktansvärt i Osby

Håll för öronen nu: JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Fy fan vad jäkla underbart, äntligen! TJOOBABEDOOOPABIDOOOOOOO!

Soffan kommer imorgon om ni undrar.

Annars har det mesta med den här dagen sugit något orakat, om ni ursäktar uttrycket. Idag blev all personal blixtinkallade på möte i aulan. Där fick vi en lektion i vad det innebär att vara kommunanställd och vilka rättigheter respektive skyldigheter vi har. Många nyheter presenterades. Visste ni exempelvis att om man är anställd får man lön? Eller att man är skyldig att utföra sina arbetsuppgifter?

Efter en oerhört intressant föreläsning om detta och de bestraffningar som följer om man blir skyldig till "misskötsamhet" kom ledningen äntligen till pudelns kärna: ett fåtal personer har fuskat med arbetstider och inte anmält frånvaro. Något måste alltså göras!

Men jag tar det från början. För två år sedan kom det till kommunens "kännedom" att lärare är ena riktiga glassare som går hem när de vill och aldrig jobbar. Därmed kände de sig tvugna att agera. Nu två år senare har de klubbat igenom ett "oförhandlingsbart" beslut, som innebär att vi måste befinna oss på skolan mellan 8.30 och 15.30 alla dagar utom onsdagar då det är okej att sluta 14.30. Det är i sig inget konstigt med att ha arbetsplatsförlagd tid för det finns det många skolor som har. Det som strular till allt är att det inte finns något som helst utrymme för flexibilitet och för mig som pendlar innebär det att jag kommer spendera 5 h/vecka på skolan som jag får varken lön eller komp för.

Innan denna uppläxning hade jag lagt mitt schema så att det passade så bra som möjligt med busstider. Måndag och tisdag lade jag långa dagar för att kunna sluta 15 respektive 13 på onsdag och fredag. Men det är det förmodligen bara att glömma nu... eftersom jag jobbar 75% så blir ju åtminstone någon dag kortare men jag måste alltså fråga chefen vilken dag jag får lov att sluta tidigare...

Skolchefen sa att hon är på lärarnas sida i detta gentemot kommunen men att vi bara har att rätta oss efter bestämmelserna. Samtidigt säger hon att hon inte kommer jaga någon som behöver ändra lite på tiderna någon dag, bara det inte är varje vecka. Alltså som jag skulle vilja göra. När en kollega hävdade att detta är kollektiv bestraffning för vad några få puckon har gjort så sa hon att det inte var det, fast hon precis innan sagt att det aldrig hade hänt/kommit till kommunens kännedom om inte några dummat sig.... hmmm. När vi gick igenom bestraffningarna så stod det ingenstans på skalan att arbetstiden skulle regleras för samtlig personal om en person misskötte sig.

Det bästa är att det bara gäller på min skola. På alla andra skolor i kommunen är lärarna betrodda att lägga sina egna scheman. Det borde åtminstone vara lika för alla, för fifflare finns det på alla arbetsplatser, kommunhuset inräknat skulle jag tro. Jag är smått irriterad och vill ha ett annat jobb om det ska vara så här småsint. Snacka om att det är dålig stämning på skolan. Alla vaktar alla, ingen gillar chefen och ovan på detta kommer det sparkrav på 12 mille.

Men nu ska jag inte gnälla mer om det.

Var ute på promenad häromdagen. Den vändan kommer jag inte att gå igen. Klev rakt in i Snail Fest 2000. Det var så in i bomben med sniglar på stigen att jag fick dubbelt så mycket motion eftersom jag var tvungen att sidsteppa burton sniglar, i fyra nyanser av brunt. Vid ett tillfälle hade tre ljusbruna sniglar lagt sig på rad (chokladtåg?) och de såg ut som en orm och då fullkomligt flög jag upp i luften. Okej om det är en snigel, men när det dräller av sniglar blir det för mycket. Dessutom är jag inte så förtjust i stora sniglar, eller stora insekter för den delen. Man ska inte kunna utläsa ansiktsuttryck på kryp, då vet man att de är för stora.... De såg irriterade ut förresten om någon är nyfiken.

På min väg till hålan Osby passerar man en annan håla, nämligen Broby. Där har jag upptäckt något mysko. Ser ni vad det är?

På framsidan av huset har de byggt ett jättekatthuvud framför fönstret. På gaveln sticker svansen upp, fastsatt med vajrar åt alla håll. Framför katthuvudet en bit ut på gräsmattan har de byggt en mus. Som om inte allt detta vore galet nog har musen en gul och röd hjälm på huvudet. What the hell is going on in Broby?! Någon som har något bra förslag på varför man gör så här? Det är inte ett dagis, det är inte halloween och jag tror inte att det är ett bostadshus.

Om ni har varit in på IFK:s hemsida på sista tiden kanske ni har sett den här bilden och tänkt: "Är det inte... nej det kan inte stämma..?" Ni kan vara lugna, ni behöver inte uppsöka ögonläkare, det ÄR jag på bilden, mellan stolparna på ett handbollsmål. Det trodde väl ingen, allra minst jag för bara en månad sen. Men där står jag lik förbannat.

Nu måste jag blogga av, får folk hem om en halvtimme. Vi ska bjuda vår skånska flytthjälp på mat. Det blir hämtthai och köpt kladdkaka. Allt annat är jag för förbannad för att orka laga.

Senare samma kväll

Ganska nyss hemkomna från Arn. Se den. Om ni vill skratta lite. Love och jag roade oss med att räkna hur många gånger de plagierade Braveheart. Vi tappade räkningen. Men som en skåning uttryckte det: "Deit vaor prrreisvärrt".

Det var också kul att kunna konstatera att Kristianstad har den mest kissnödiga publiken i detta rike. Jag skojar inte om jag säger att en person var tredje minut reste sig upp och gick ut ur salongen. Ibland gick det två samtidigt för att det är så "skämmigt" att gå själv. Gissa vilket kön och hur gamla de var? Dessutom går de precis när det ska till att bli lite action. Man kan inte dra i sig en jumbocola första 15 och tro att det kommer gå bra. Priset tog kvinnan som gick när det gått ca 1,5 minut av filmen. Rimligtvis borde hon ha varit nödig redan under reklamen, dumt att gå då kanske?

Kommer nu osökt ihåg när jag såg Sagan om de två tornen för andra gången tillsammans med Kicki. Precis när orchen med hornet står på en sten och tutar inför det stora slaget pickar hon mig lite på armen och viskar: "Jag måste gå på toa.... " Jag försökte förklara att det var en ganska spännande scen som just skulle börja men nöden har ingen lag. Sen ville hon inte tränga sig in igen till sin plats så hon satt på en handikappstol närmast gången resten av filmen. Men det visste inte jag förrän filmen var slut så jag trodde hon missade slutet. Kul att gå på bio ihop!=)

I ett av mina första inlägg skrev jag att folk som hörde att vi skulle flytta till Skåne ofta härmade skånska. Nu, väl nere i söder, blir det tvärtom. Folk som hör att jag är från Dalarna försöker härma dalmål istället. "Jahaao, från dAAAlarnAAA. Behöver jag säga att de inte lyckas särskilt bra? Ett krampaktigt leende är allt jag mäktar med vid dessa tillfällen. Vaffö gö di på detta viset? Härma dialekter, vaffö då?

På jobbet är det en kille som är från Dalsland. Med honom känner jag viss tillhörighet, mycket beroende på att han är en av få personer som jag kan förstå språkligt. Vid en diskussion häromdagen sa en skåning att Norrland, det börjar norr om Älmhult. Jag protesterade givetvis och sa att gränsen gick vid Gävle. Men min dalsländska kollega menade att det inte var lönt att diskutera: "De tror ju att Dalsland ligger i Norrland så det är ingen idé." "Hahahaa, gör de, vilka nötter" svarade jag samtidigt som jag febrilt försökte komma på vart fan i Sverige Dalsland ligger. Jag kunde inte ens nämna en stad i Dalsland och jag höll tyst resten av samtalet för att inte bli avslöjad. Måste kolla en karta nu känner jag, har fortfarande inte kommit på var det är. Senast min kunskap om Sveriges geografi uppdaterades var i trean när vi hade "Pojken och tigern" och den boken fick vi inte ta hem för fröken när vi slutade.

Handbollsskola

Idag fick jag en försmak på hur livet som handbollsmorsa kan te sig. Tjugo över åtta var jag i Idrottshallen redo att ta emot en massa handbollssugna ungar. Tillsammans med en handbollskunnig person och några andra spelarflickvänner ska jag under några lördagar framöver leka handboll i en stojig skolgympasal. Bäddat för skoj alltså.

Första intrycket av dagen är att organisationen i IFK är på samma nivå som den i IVH. På informationslapparna som delades ut till alla föräldrar var fel plats angiven. Lördagen den 6e september kommer ett okänt antal föräldrar befinna sig utanför en hall på andra sidan stan, något förtretade gissningsvis. Av barnen kommer några att vara sura men några kommer också vara lättade. "Slipper jag då?" Det blev rätt tydligt idag att det inte alltid var ett gemensamt beslut att komma ner och skriva in sig. Det blev ännu värre när en ivrig förälder sedan skulle visa att det är kul med bollar och kastade bollen mot sitt barn som inte var berett och därmed fick bollen rakt på näsan.

Min insats idag var godkänd. Eftersom folk droppade in med sina barn mellan 9-12 så blev det ingen uppstyrd handbollsskola idag. Ett tag var jag med och körde lite, stod i mål och grejade, men i tre timmar blir det lite drygt att hålla på. Nästa gång kommer det bli ordning på torpet.

Ikväll blir det bio, närmare bestämt Arn 2. Den har inte fått särskilt bra kritik och jag tyckte den första var tråkig så man kan ju undra varför det blev den. Jag skyller på Love but it takes two to tango. Ibland är bio bara en ursäkt för att få komma hemifrån och äta godis och filmen i sig blir sekundär i sammanhanget.

Imorgon är det dags för första lektionen med industriettorna i engelska. Tjolahopp vilka höga förväntningar jag har på de tre timmarna på eftermiddagen... Men på så sätt blir också allt annat en bonus. Ska bli spännande att se vad som har hunnit köra ihop sig tills på måndag morgon. Sa jag att de ringde i fredags till vårt arbetsrum och frågade om jag kunde hoppa in och ta religionen på gymnasiet? Jag måste utstråla en enorm kompetens, något annat kan det inte vara.

Det regnar, regnar...

Det har regnat. Hela dagen. Inte en enda gång har det lugnat sig lite. På vädret nyss sa de att det kommit 30 mm. Men det kan inte stämma. Det måste ha varit mer.

Detta regnande har lett mig till en slutsats, nämligen att Västerås är 10 ggr bättre när det handlar om att gå på stan när det regnar. Jag saknar alla gallerior och glasövergångar. Det är inte många meter man behöver gå utomhus i gurkstan om man planerar sin shoppingroute. Här i Kstad, med sina charmiga shoppinggator är dealen en annan. Paraply och regnjacka på och hade jag ägt ett par stövlar hade jag tagit dem också. Dessutom ligger alla affärer i K-märkta gamla byggnader som inte tillåter några som helst byggnadsmässiga förändringar så alla dörrhål är jättesmala. En person åt gången kan alltså gå in eller ut ur en affär. När det regnar blir det ännu roligare eftersom alla ska fälla upp och ner sina paraplyer först...

Trots dessa förutsättningar gick jag på stan idag. Målet var en klänning till bröllopet som ska stånda mellan min kusin Linda och hennes Ralf kommande lördag.

För några veckor sen när syrran var på besök såg jag en jättefin klänning som bara ropade till mig: Köp mig, jag älskar dig, I´ll treat you real nice! Men den sa ingenting om priset som vid en närmare undersökning visade sig vara i dyraste laget (Jag var fortfarande arbetslös då) och den fick hänga kvar oprovad i affären.

Den klänningen hade jag bestämt mig för att inte köpa idag och jag provade en himla massa andra klänningar. När jag efter ett tag fortfarande inte hittat någon tänkte jag att det i alla fall inte kostar något att prova så jag provade den dyra klänningen. Sen var det kört. Jag köpte självklart den dyra klänningen. Men vad ska en flicka göra när det är kärlek vid första ögonkastet?

Den är randig i guldbruna nyanser och ibland skimrar den nästan i lite brunlila. Den är enkel men samtidigt så himla snygg! Det är inte ofta jag blir till mig av kläder och jag har inte tänkt att blogga om varenda strumpa jag köper men Love ger mig inte den feedback som jag skulle fått om jag gått med en kompis på stan, därför skriver jag om den här. Visst är den fin?! Jaa, säger ni då.

Imorgon bitti är det inte klänning som gäller utan snarare något sporthurtigt som får mig att se ut som om jag vet något om bollar. Handbollsskolan drar igång kl. 9 imorgon och vi som ska hålla i det ska samlas 8.30. Någon som vet vad vi ska göra? Inte jag heller men det ska vi tydligen bestämma på en halvtimme. Varför i hela fridens namn har jag ställt upp på detta? Men det blir säkert kul...

Power/tool

Inledde min lediga dag med att sova fyra timmar längre än vad jag gör en jobbdag. Sweet!

Efter frukost begav vi oss iväg på jakt efter en slagborr. Vi hade fått ett inflyttningserbjudande på 10% off från en bygghandel i stan och den skulle vi försöka leta reda på. Det gick sådär. Jag glömde rabattkupongen och vi hittade aldrig affären. Men en lång promenad är ju aldrig fel. Nämnde jag att det var varmare än vad vi trodde när vi klädde oss för att gå ut?

Det slutade med att vi gick till Clas Ohlsson, 400 m hemifrån. Där hittade vi en slagborr men när vi frågade killen i butiken om den skulle göra hål i våra "skithårda" väggar sa han nej. Vi är därför nu stolta ägare till en borrhammare istället. Om inte den jäveln gör hål i väggen vet jag inte vad jag gör. Ska testa den vid lämpligt tillfälle, dvs tidigt på söndagmorgonen.

Annars har jag spenderat dagen med att planera engelska. Årsplaneringen ska sitta på väggen i klassrummet och det tar sitt lilla tag att göra en sådan. Dessutom är jag osäker på hur mycket eleverna kommer hinna. Men grovskissen är mer eller mindre klar och det är "bara" detaljplanering kvar. Men eftersom alla elever ska ha olika är det inte mycket jag kan göra åt det än.

IV och jag

Nu har jag jobbat på nya jobbet i fyra dagar. (Höll först på att skriva tre vilket bara bevisar att jag är helt väck i skallen efter dessa dagar...) Jag har glömt mobilen hemma 75% av dagarna vilket egentligen inte orsakat någon större katastrof mer än att jag inte kunnat kolla klockan ibland vid mitt skrivbord. Nyss skulle jag steka lite bacon till kvällens Carbonara och hade i flytande margarin i stekpannan först. Hur ofta behöver man smör när man steker bacon? Nu är baconet precis genomskinligt av fett. It´s a good thing som Martha Stewart skulle ha sagt.

Sedan är det något fel på mitt huvud. När jag ställer min väckarklocka på ett visst klockslag vaknar jag alltid 11 minuter före utsatt tid. Det betyder att jag istället för att sova till tjugo över fem kliver upp nio minuter över. Det är jag och pensionärerna (hur stavar man till "panchis"?). Imorgon har jag tack och lov min lediga dag i veckan. Ska bli otroligt skönt med sovmorgon. Det är konstigt, hela sommaren har jag haft sovmorgon och lata dagar. Då ville jag ha ett jobb mer än något annat, förutom soffan. Nu när jag jobbar vill jag ligga kvar i sängen tillsammans med Love och bara myssova. Varför är inte människan nöjd någon gång?

De första dagarna på jobbet har varit minst sagt röriga. Efter min första lektion med eleverna kom rektorn och undrade om jag kunde tänka mig att vikariera som engelsklärare på gymnasiet. Nyanställd som jag är ville jag inte bara säga nej direkt och jag sa att det berodde på hur det passade med mitt schema och vad mina kollegor skulle tycka. Men dessa invändningar flög över huvudet på honom totalt så nu ska jag i fyra veckor framåt ha en industriklass i Engelska A och tekniktreor i Engelska B.

Innan detta tyckte jag att det var mycket att hålla reda på och snurrigt i huvudet men nu är det så mycket att tänka på att jag på något vis kommit ut på andra sidan "väggen" som en lallande fåne som inte kan skilja på sitt vattenglas och saltet (hände nyss när vi åt). Hur ska detta sluta?

Däremot har mötet med eleverna enbart varit positivt. Min ena grupp består av bara tjejer och verkar (peppar peppar) vara hanterbar. Min andra grupp består av IV-elever och några utifrån. Också hanterbar, men kräver mer planering och planering har jag inte haft tid till knappt. Tur att jag är ledig imorgon.

De fick inledningsvis den föga upphetsande uppgiften att skriva om sig själva och sina känslor inför engelska i ett brev till mig och när jag läste dem fick jag ont i hjärtat! Vad mycket skit de har varit med om! Nu är det eleverna som håller mig igång och får mig att gå till jobbet. Jag ska bli deras Michelle Pfeiffer.

På hemmafronten intet nytt. Våra fåtöljer har gjort väntandet på soffan uthärdligt och vi kan äntligen slötitta på tv igen! Mio-katalogen kom idag och med följde en rabatt på 1000 kr om man köpte soffa. Men om vi inte hade köpt soffa redan hade vi inte fått hem katalogen och inte heller rabatten.. En värdelös bit papper med andra ord. Däremot kunde jag inspireras lite i soffbordsfrågan. Det lutar allt mer åt ett runt bord annars blir det så fyrkantigt vid soffdelen.

De hade mycket annat fint också. Tv-bänkar och sittbänkar till fotänden på sängen som jag så hett eftertraktar. Men vi får se hur länge vi blir kvar först. De får vara år 2-möbler.

Imorgon är både Love och jag lediga och det är verkligen lyxigt med en dag mitt i veckan. Det blir god frukost och sen lite ärenden (läs slagborr). Sen beror det nog på vädret vad vi hittar på. Jag ska iallafall försöka njuta av min sovmorgon och leva lite i nuet. Imorgon.

Loves alter egon

Har fått tillåtelse att visa några av Loves bästa bilder. Jag har självklart redan förberett allt. Och ja, på babybilden ser han ut att ha lite Downs, så slipper Hannes och Axel hålla på och kommentera det.

Originalet

Vaddennuhette

Gissa

Gissa igen

Baby

Old

Child

El Greco

Stulet skoj

Hittade det här skojsiga hos mina bloggande kollegor. Perfekt eftersom jag är för trött i hjärnan för att orka skriva om all skit som är på jobbet. Kortfattat bara:

Illa är att jag fortfarande inte har kläm på hur jag ska lägga upp engelskan.

Värre är att jag under en månad framåt dessutom ska undervisa i Eng A och B på gymnasienivå.

Värst är att jag idag hade en skitstor spindel på min axel.

Ni förstår hur jobbigt jag har det! Gå in på http://faceofthefuture.org.uk/ om ni också vill ha något nytt inslag på surfrundan ikväll.

Originalet

Asian

Afro

Botticelli

Baby

Gammal

Modigliani

Trött....

Mitt huvud fullkomligt snurrar just nu. Idag var det sista dagen innan eleverna kommer (dvs min andra på jobbet totalt) och allt skulle fixas. Sista intervjuerna, klassindelning, mentorsskapsfördelning, planering och en massa praktiska detaljer. Mitt i allt detta virrvarr av diskussioner har jag suttit idag och kännt det som om jag inte fattar ett skit.

Medan mina kollegor kämpar för att få allt klart sitter jag med mina lite mer basala och egoistiska funderingar. När får jag nycklar? En inloggning? Vilka lektioner ska jag vara på förutom mina engelsklektioner? Hur många timmars arbetstid har ni på den här skolan? Allt detta och lite till som jag inte ens vet att jag behöver fråga om har ockuperat min hjärna. Har knappt kunnat ta in att eleverna kommer vara där imorgon...

Sedan är det himla jobbigt att hela tiden fråga om vad de menar. Jag måste lära mig alla de skånska lärarbegreppen som finns. De hade aldrig hört talas om planeringsdag utan här nere heter det A-tid. Det är mycket nytt.

Glädjespridare

Men det har inte bara varit ångest. I söndags kom Loves mamma och mormor på besök och det var skönt för då fick man tänka på något annat. När de kom öste regnet ner så vi kunde tyvärr inte göra någon längre utflykt men på kvällen efter maten klarnade det upp lite och vi tog en promenad i parken. Det var helt perfekt! Kul att en så enkel sak som att mata lite änder kan vara så nöjsamt. Roligast hade väl fågelmamman tillika Loves mormor men jag skrattade gott när hon höll brödet en bit upp i luften och änderna försökte hoppa upp. De är inte jättespänstiga när de inte tar sats. Har alltid tyckt att änder är komiska figurer.

Änderna håller sig i bakgrunden - Gässen regerar ankdammen

Sen var det en sådan fin kväll. Himlen... Nu håller jag på att bli naturromantisk känner jag och alla har väl njutit av en solnedgång så jag ska nog inte ens försöka beskriva varken den eller känslan jag kan få av vackert sceneri. Men fint var det.

Idag när jag och Love var och jobbade åkte våra gäster till Kivik på utflykt så nu har vi kylen full med diverse äppeldryck. Vi fick en äppelchutney som jag föreställer mig med någon schysst fläskfilé eller så... M M M!

Ikväll ska vi gå ut och äta alla fyra. Vi ska bara hitta en restaurang som passar alla smaker. Vi tror inte att tapas är Loves mormors grej och hon talar alltid om vad hon tycker. Fråga Loves förra ex om ni inte tror mig.

By request

Äntligen fredag! Min första arbetsvecka (dag) är avklarad och nu är det dags för helg. Som jag har längtat efter att få vara ledig och ta sovmorgon. =)


Klev upp vid osköna 5.20 imorse för att hinna med 6.35-bussen. Jag brukar inte ha problem att gå upp tidigt och hade det inte den här gången heller. Det som retar mig lite är att jag verkar vara dömd att pendla, precis som en vän till mig. Om jag inte har fel så har ingen av oss haft direkt gångavstånd till våra respektive partnerskolor och vi har ännu inte lyckats få ett jobb i samma stad som vi sover i. När är det vår tur att ha 10 minuter till jobbet?

Hursom. Vid halv åtta var jag framme i Osby, ett samhälle mest känt för tillverkningen av Brio leksaker. Eftersom jag inte fått några nycklar eller kort än var det bara att vänta tills någon kollega kunde släppa in mig. Väntade säkert 40 minuter...

När de väl hade anlänt fick jag lösryckta stycken information närhelst någon av mina kollegor kom på något jag behövde veta. Jag ställde förstås likadana frågor. Jag fick även veta den verkliga anledningen till att jag anställts och även om jag inte kan nämna något om orsaken här på nätet så kan jag säga att det helt klart förändrar saker och ting. Utgångsläget blir ett helt annat och det är inte något positivt... Men ett jobb är ett jobb är ett jobb.

Dagen har handlat om att försöka lösa praktiska detaljer, få överblick och planera engelska. Det har väl gått sådär. Precis alla vill ha tag i vaktis i skolstartstider, inget är klart schema- eller elevmässigt och jag hann inte med så mycket planering som jag tänkt. Eleverna kommer på tisdag och då ska jag ha åtminstone några veckor klara. Eftersom jag inte arbetat med IV-elever förut är min plan att testköra en planering för några veckor. Då får jag förhoppningsvis en bild av hur jag kan lägga upp resten av läsåret.

Annars har det varit en ganska bra första dag. Lokalerna som jag jobbar i är nya och fräscha och luktar som Tegelviken, mitt första jobb. Klassrummen är ljusa, med inslag av blått eller grönt. Inget känns slitet som på Persbo. Jag saknar mitt jobb där jättemycket men det beror inte på de fantastiska lokalerna. =)

Nu ska jag försöka bringa lite mer ordning i lägenheten för konsekvensen av att det blev fint i ett hörn är att det ligger kartonger och skräp överallt annars. Typiskt IKEA alltså.

Hur nöjd får man bli?

Har precis satt upp min orkidé... Har stirrat in i väggen i 20 minuter och jag bara njuter! Nu när jag sitter och skriver och måste titta på skärmen sneglar jag ändå hela tiden åt sidan för att kolla att den verkligen sitter där och att det verkligen blev så bra! Det som är problemet nu är att jag vill sätta upp sådana klistermärken överallt eftersom det ger så mycket effekt samtidigt som det är busenkelt. Men effekten avtar nog tyvärr med antalet i lägenheten.

Hell yeah!

Till och med hörnet är jag nöjd med, trots alla fula sladdar.

IKEA kom med sin sista (?) leverans imorse. Har skruvat hela dagen och mina fingrar lider. De verktyg man måste använda är inte direkt ergonomiskt utformade. Två fåtöljer och den brunsvarta skänken har långsamt tagit form i vardagsrummet. Nu behöver vi inte sitta på golvet längre! Men jag tar inget kort eftersom de inte ska stå i vardagsrummet.

Ovanpå skänken står de två lampor som jag inhandlade kanske två månader innan vi flyttade när jag var på IKEA (can you believe it?) tillsammans med Anna. Hade sagt innan att jag inte skulle handla något eftersom vi skulle flytta. Men när vi kom in på lampavdelningen fick jag syn på dem och bara rusade fram. Som tur var gav Anna mig tillåtelse att köpa båda, för bästa effekt behövs det både en stor och en liten. De har jag alltså äntligen fått ställa upp! Som jag har väntat...

Sen när Love hade åkt iväg passade jag på att gå en sväng på stan. Jag hade siktet inställt på nya krukväxter och en lampa till fönstret i lilla rummet. Men igår när jag lade fram mina planer till Love tyckte han att vi inte behövde köpa någon lampa till det rummet eftersom vi knappt är där inne. Efter moget övervägande från min sida bestämde jag mig för att han hade helt rätt. Därför köpte jag en ny lampa till sovrummet istället.

Det var något av kärlek vid första ögonkastet. Den passar perfekt in i stämningen därinne. Foten är skitigt guldblank och skärmen har ett bronsfärgat mönster. Nu får gamla sovrumslampan stå i lilla rummet istället och alla blir nöjda. Särskilt jag. I skrivande stund vet inte Love om det här så han är nog nöjd nu också, om det inte går dåligt i matchen förstås...


Men allt har inte gått som en dans på orkidéer idag. Försökte borra hål för mina gardinvajrar men det blev samma resultat som förra gången, dvs inget hål. Vet inte vad jag hade väntat mig men nu vet jag säkert att jag måste ge mig iväg och köpa en ordentlig slagborr. Är inte jättesugen på att lägga ut de pengarna just nu. Tyvärr har vi inget val vad det verkar. Min fantastiska gardinplan måste därför vänta ett tag till. Eller så skiter jag i gardiner och låter snedväggen synas...hmm.

Ikväll är det också sista kvällen på min semester/arbetslöshet. Imorgon åker jag till Ekbackeskolan och jobbar min första dag. Ska försöka planera så mycket engelska det bara går. Just ja, nu kom jag på att jag glömde gå till arbetsförnedringen och be dem stoppa sin/min handlingsplan där solen inte skiner. Hoppas jag slipper ha något med dem att göra på väldigt länge. Peppar peppar eftersom tjänsten jag fått nu ska utvärderas vid jul...

Nytt kneg

Ja då var man anställd igen! Tog bussen upp till Osby, en resa på behagliga 50 minuter för att träffa skolchefen och några rektorer. Det visade sig ganska snart att jag inte var på en anställningsintervju utan snarare på en introduktion till mitt nya jobb. En arbetsplats var redan iordningställd och det som återstod var bara att träffa mig för att se att jag inte var helt galen.

Jag kommer att arbeta som ansvarig för engelskundervisningen på IV-programmet. Tjänsten är på 75%, vilket innebär att jag är ledig en dag i veckan. Det känns skönt eftersom det är en bit att pendla. Mina nya arbetskamrater verkar bra men det är liiite tidigt att säga än så länge.

Ekbackeskolan heter min nya arbetsplats och som kuriosa kan jag nämna att IKEAs grundare gick där i sin ungdom. Stort.

Nu kan jag inte komma på något mer att skriva om det. Kul att jag kan skriva spaltmeter om hur jag tänkt ha gardinerna i vardagsrummet, men bara får ihop två och ett halvt stycke om mitt nya jobb... säger en del om mig som person kanske.=)

Imorgon åker Love och laget till Halmstad för att träningsspela mot Drott. Det betyder att jag har kvällen på mig att fixa i vardagsrummet. Imorgon kommer mina möbler! Sedan behöver vi inte sitta på golvet och kolla på tv längre, hurra!

Alltid kul att få blommor...

...särskilt när de är över 2 meter långa och 70 cm breda. Idag inhandlade jag mitt jätteklistermärke!

Jag kan välja själv hur lång stjälk jag vill ha, vilket är perfekt. Om inte det här blir bra blir jag galen. Har aldrig förut haft så höga förväntningar på ett klistermärke...

Annars händer det inte så mycket. Imorgon ska jag till Osby (ni vet, Osby? Inte?) och träffa en skolchef och lite rektorer. Hoppas att det går bra eftersom det är det mest konkreta jag har att gå på just nu. Ringde en annan rektor igår efter ett tips från en av Loves lagkompisar, men hon upplyste mig ganska snäsigt att jag var för sent ute, de hade redan börjat intervjua. Vem är sent ute egentligen när de intervjuar sista veckan...? Som ni märker gjorde hon mig lite putt.

Idag har jag tänkt ge mig in i vårt lilla rum och röja lite. Saknar några saker som jag inte sett sen de packades ner och jag hoppas att de gömmer sig i röran därinne. På torsdag kommer skänken och de två bäddfåtöljerna vi beställt. Ska bli skönt att få det lite finare i vardagsrummet samt att få flytta ut lite saker från köket.

Gruvar mig för gardinuppsättningen dock. Det är nämligen så att min slagborr nuförtiden verkar vara utan slag och eftersom de flesta väggarna här är gjorda av superbetong går det inte att få hålen tillräckligt djupa. Fick ge upp efter en ynka centimeter när jag skulle skruva upp vår sänggavel. Någon som har en borr som ligger och skräpar?

Köpte gardiner på Hemtex häromdagen. De hade rea för ovanlighetens skull! De är helvita men med små ränder som bara anas. Hoppas att de kommer funka. Funderar på att lägga till något som blir det där lilla extra. Kanske en tråd med lite olika pärlor i grönt som hänger tillsammans med gardinerna. Jag vill ha något som skapar lite intresse. Förslag?

Tänker mycket på mina gamla arbetskamrater de här dagarna eftersom de började jobba igen igår. Det är tråkigt att inte få vara med och skoja och höra hur alla har haft det. Fick ett mail av en av dem idag. Det gjorde mig jätteglad men samtidigt är det en påminnelse om vad jag missar. Trots detta hoppas jag höra från dem ofta!

Den omtalade foten, men inte Foppas

"Nr 18: Love Asplund!" *klapp klapp*

Idag spelade IFK final mot OV i sin egen turnering. Kul att tillhöra ett vinnande lag för en gångs skull. Men för Loves del var turneringsavslutet något av ett antiklimax. Nedan ser ni förklaringen...

Loves fot är den i mitten med flipflop på. Love brukar inte, för er som inte är så insatta, spela match med flipflop på vänster fot.. En kvart in i matchen stukade han till foten och fick halta av. Där tappade också jag lite av intresset, för även om IFK ska bli laget i mitt hjärta är det en bit kvar innan jag struntar i att Love inte är på plan. Eller vänta, när jag tänker efter var det inte så med IVH heller. Det är helt enkelt roligare att se när Love är med, om inte annat för att han närsomhelst kanske lyckas med sitt nickmål.

Men IFK vann finalen och kammade hem sin egen prischeck på 20 lax. Matchen slutade 22-18 och därmed har IFK spelat fyra matcher med bra försvars- och målvaktsspel. Särskilt idag när målisen noterades för 26 räddningar! Det är riktigt bra. Som Love konstaterade: Hade han spelat normalbra hade OV vunnit med några bollar istället. Han vann alltså matchen åt IFK idag.

IFK och gubben i jeansshorts i nederkant

Kanske ska nämna att det inte är någon fara med Loves fot. Han är good to go om någon dag eller två.

Har annars kollat runt på lite olika handbollssidor idag och jag kan konstatera att nyheten att jag ska bli tränare inte har briserat som den bomb jag trodde. Handbollssverige verkar ta det med ro...

Orange premiär

I helgen gjorde Love premiär i IFK-tröjan. Det var ett stort ögonblick som vi båda väntat på. Vi är ju här på grund av handbollen om någon kanske hade missat det. Jag satt på läktaren och hade laddat med kamera för att föreviga ögonblicket.

På fredagen kl 14 spelades första matchen. IFK mötte Hästö, ett lag som i den här stan är något av ett hatobjekt. Där måste alltså jag lära om eftersom jag inte hade något emot dem när vi var Västeråsare. Deras målvakt är riktigt trevlig, men han var inte med som tur var. Jag kunde därmed ägna mig åt att försöka tycka illa om dem.

Första halvlek var målsnål, med bra försvarsspel och sämre anfallsspel. Love gjorde sitt första mål i den halvleken, annars fick han inte så många bra inspel att jobba med. I andra halvlek gick det mycket bättre. Love gjorde fyra till och blev alltså femmålsskytt i sin premiär. Det var jätteskönt att det gick så bra som det gjorde. IFK vann med 23-17.

Jag hade ju som sagt med mig kameran och knäppte några kort inledningsvis. Sedan tänkte jag att det skulle vara kul att knäppa när Love gjorde mål. Jag satt med kameran beredd och när jag såg att ett inspel var på gång blev jag så till mig att jag tryckte på fel knapp och stängde av kameran istället för att knäppa... Love lobbade in bollen i mål. Surt att missa den kan jag säga. Sedan tog batterierna slut så jag kunde koncentrera mig på att titta på matchen istället.

Direkt efter matchen blev Love intervjuad av speakern, ett tilltag som vi inte är vana vid från Västerås. Love lyckades väl hjälpligt svara på några frågor men det var nog bara jag och min syster som lyssnade. De andra i publiken hade kaffe i sikte och var på väg ut. Men vi skrattade gott. "Alltid skönt med en seger" - det är bra att ha ett fett förråd med klyschor till hands.

På väg till omklädningsrummet blev han stoppad av Kristianstadsbladets reporter. Love svarade glatt på alla frågor, men det skulle han inte ha gjort. I IFK har de nämligen en policy att inte göra intervjuer med media förrän efter alla samlats i omklädningsrummet. Detta visste förstås reportern men han chansade att inte Love blivit informerad ännu. Tränaren blev inte glad åt reporterns tilltag och skickade iväg en blick som kanske inte dödade men åtminstone sved lite.

Så här skrev tidningen iallafall:

"En annan som visade prov på sin kapacitet var Love Asplund. Den rutinerade mittsexan är handplockad för att ge laget extra tyngd på linjen. I debuten svarade han för fem mål. Och kunde kvittera ut godkänt betyg.

- Det var väl lite upp och ner. Det tar ett tag innan man spelat i hop sig med de andra. Jag har ju inte varit här så länge, säger Love Asplund.

Till Asplunds fem mål ska Tobias Fredrikssons två adderas. Totalt sju mål från linjen alltså.

- Så många inspel hade vi knappt under hela förra säsongen, ler tränaren Kenneth Andersson när han summerar säsongsöppningen. Han fortsätter:

- Tanken är att vi ska ha flera inspel i år. Det såg bra ut i den andra halvleken. I den första gjorde vi lite väl många försök i helt fel lägen.

IFK Kristianstad avgjorde matchen under den sista kvarten. När Hästö tappade orken ryckte hemmalaget i från enkelt och med fem raka mål gick man från 15-14 till 20-14. Lika lätt gick det inte att göra mål i den första halvleken. För något av lagen. Halvtidsresultatet skrevs till 6-6.

- Vi slarvade alldeles för mycket i anfallsspelet. Försvars- och målvaktsspelet var däremot bra, säger Kenneth Andersson. Love Asplund håller med om analysen.

- Vi har en hel del kvar att jobba med. Det syns att det är tidigt på säsongen. Men försvarsmässigt tycker jag att vi gjorde det bra."

På lördagen spelade IFK två matcher. En klockan 10.15 och den andra 20.30. Matchen mot Anderstorp vanns enkelt med 30-16. Love satte fyra bollar och blev vald till matchens lirare. I pris fick han en elektrisk tandborste... för er som inte känner till det fick jag en sådan av Love i julklapp senast. Han hade fått för sig att jag alltid velat ha en när det i själva verket är helt tvärtom. Den tandborsten är den första julklapp jag någonsin bytt in tror jag. Men nu har vi ju en ändå! Toppen. Tur att det är Loves.

Sedan var det bara att vänta på nästa match. Jag gick och åt lunch tillsammans med Nasti, flickvän till IFK:s finske landslagsman. Det var jättetrevligt och hon är lätt att prata med. Efter ett tag kom några av grabbarna tillbaka från sin lunch och vi satt i solen och tog det lugnt. Killarna konstaterade att det är oerhört skönt att spela turnering på hemmaplan, och vi flickvänner kan ju bara hålla med. Lyxigt!

På kvällen mötte de H65, ett lag som inte ska ha något att säga till om. De hade de inte heller men IFK:s inställning på plan var riktigt kass. Alla var trötta och slitna. Love spelade inte speciellt mycket för han led av sina skavsår och efter fem minuter fick han en lårkaka. Trots sin loja inställning vann de matchen relativt enkelt och släppte bara in 18.

Idag klockan 16 är det A-final mot OV Helsingborg, en kommande seriekonkurrent. De har under turneringen visat prov på bra anfallsspel så det ska bli intressant att se om IFK:s försvarsspel håller samma höga klass nu som tidigare matcher. Jag tar självklart med mig kameran.

Sedan tycker jag att ni ska lägga gårdagens datum på minnet för det markerar starten på min tränarkarriär. Blev påhoppad av en förälder som ville ha hjälp på handbollskolan för 7-åringar. Som den läktarutbildade handbollsexpert man är ställde jag sjävklart upp. Siktar på att ta över landslaget inom en 10-årsperiod.

Tapas, en himla massa efterrätt och kändis nr 2

I onsdags gick vi ut och käkade. Vi hamnade på en restaurang som heter Modesto, men deras mat var allt annat än modest. Deras tapas var något alldeles extra...

Jag valde halstrad tonfisk med citronrisotto, carpaccio på oxfilé, grillad oxfilé med parmesankräm och friterad chévre med chilihonung. Love tog halstrad röding med kapris och citruscréme, heta räkor, den grillade oxfilén och anguskorv med rouille (något klet). Till detta fick vi focaccia, aioli och saltbakad potatis. Behöver jag säga att det var gott?! Vinnaren blev rödingen och chévren, som var snäppet vassare än de andra rätterna.

Det visade sig vara en ganska fin restaurang och jag plockade självklart fram mitt finaste manér. När kyparen frågade om jag ville smaka på rödvinet först sa jag:

"Äh, häll på ba´."

Sedan när han frågade om vi ville ha mera bröd utropade jag:

"Får vi verkligen det?!"

"Ja, annars skulle jag inte fråga..."

"Ja tack, det vill vi gärna."

Världsvan är ordet ni söker för att beskriva mig. Inte bonnig.

Det var riktigt gott bröd, och ännu godare aioli. Vi åt tills vi inte fick ner en bit till, sen beställde vi efterrätt.... Jag tog vaniljpanacotta med hallon och lakritsparfait och Love tog som vanligt glass med bär. Jag förstår inte riktigt hur han tänker när han alltid väljer glass med bär? Det kan man ju äta hemma varje kväll om man vill. Lakritsparfait däremot gör jag aldrig hemma. Det är därför jag alltid tar efterrätt på restaurang, det beror sällan eller aldrig på att jag fortfarande är sugen på något mer att äta.

När jag ändå är inne på efterrätter vill jag bara nämna att den godaste efterrätten all-time åt jag på Bishop´s i Västerås. Grunden är faktiskt glass och bär, vilket kan verka konstigt med tanke på mitt utspel nyss, men efterrätten är toppad med italiensk maräng som är helt himmelsk. Vi åt där med arbetslaget och alla vi tjejer tog en varsin. Vi njöt ohämmat så att folk nästan blev illa till mods runtikring oss. Men det var det värt. Tyvärr har Bishop´s ändrat meny så nu vet jag inte om den finns där. Kanske är lika bra när jag ändå inte bor kvar...

Den största efterrättsbesvikelsen genom tiderna åt jag på ett jättesnajdigt ställe några mil utanför Norrtälje. Äppelconsommé (?) med rabarberknyte och kardemummacréme. Jag hade inte helt koll på att consommé eller hur det stavas var en soppa. Den var väldigt vacker, men inte särskilt god. Tittade avundsjukt på de andra, bland annat då Love, som åt... just det, glass med bär.

Fancy

Men det var ju inte det jag skulle skriva om.

På restaurangen såg vi den andra kändisen vi sett här i stan. Vissa människor blev helt till sig när de hörde att vi frukostat med Persbrandt.. Vem ska flippa ur nu när de hör att vi käkat tapas tillsammans med Tomas Andersson Wij?!


"Who?"


Vår åsikt också. Vi kände igen honom efter ett tag, kom på namnet efter ännu ett tag men kunde inte nämna en enda låt karl gjort... Vi skojade ett tag om vi skulle gå fram och be att få en autograf. "Skriv bara från Peter Lemarc till Kerstin..."


Han pratade högt i sin mobil emellanåt, trots att han hade middagssällskap.


"Ah, jag ska avsluta på en festival imorrn, men det är 3000 kristna i ett tält så det blir lite stelt..." Han sa kanske inte exakt så, men innebörden var densamma. Han hade stora kinder iallafall.

I torsdags var jag på intervju för jobbet som specialpedagog. Intervjun gick ok, men jag fick lite konstiga vibbar från hon som jag skulle samarbeta med. Det visade sig sedan att jag hade rätt, för sen ringde de och meddelade att de gett jobbet till någon annan. Jag är dock inte ledsen för det eftersom jag har flera andra grejer på gång veckan som kommer. Det skriver jag mer om en annan gång.

På eftermiddagen kom lillasyster Kajsa på besök. Kvällen var lugn med lite film. På fredagen gick vi på stan och shoppade loss lite. Vi gjorde många bra fynd båda två. Efter lite mat och fika gick vi till idrottshallen. Det var nämligen dags för Loves premiärmatch i IFK-tröjan. Det var lite nervöst men kul att det äntligen drar igång. Men alla handbollstankar spar jag till ett separat inlägg. Det blir nog lite väl långt annars med tanke på allt efterrättstjat.

Lägenhetsinlägg

Okej, nu är det dags för en redogörelse av vad som händer (eller inte händer) i lägenheten. Det här inlägget riktar sig till de läsare som precis som jag är galet intresserade av allt inredningsrelaterat, så ni andra (Axel & Hannes) behöver inte fortsätta läsa...

Jag börjar med sovrummet som är det rum som jag kommit längst med. Ni kanske minns att jag inte var helt nöjd med tapeterna som är ljust bruna? Eftersom jag inte hade ork eller lust att tapetsera om valde jag att försöka arbeta med det bruna istället för mot det. Jag klädde om vår sänggavel, tog trådgardinerna från vardagsrummet och fixade lite bruna kuddar. Det gröna överkastet funkar bra till. De bokhyllorna som vi hade i arbetsrummet står nu i sovrummet med alla familjebilder ovanpå. Det blev mysigt. Nu tycker jag att den bruna tapeten inte är så ful längre...

Det som fortfarande saknas/behöver fixas är: taklampan och dess upphängning. Sängbord och sänglampor. Sedan har jag länge velat ha en bänk med snygga toffsbeprydda sittkuddar på vid fotändan av sängen, där man kan sitta och ta på sig strumporna (läs slänga en massa kläder på).

Jag är inte helt nöjd med gardinupphängningen. Eftersom väggen lutar hänger de långt ut i rummet och jag har skruvat dit omtag som håller in gardinerna mot väggen. Problemet är att eftersom det är trådgardiner var jag tvungen att fästa dem så långt bak att de fångar upp alla trådar. Då sticker fästet ut på sidan, och det är inte så jättesnyggt.

Före - Love kunde välja vilken sida han ville gå på

Ljushållare från Indiska

Mitt mässingshjärta från Skultuna

En snygg väckarklocka från farfar

Sen har vi då vardagsrummet... just nu finns det bara ett matsalsbord med fyra stolar samt en tvbänk i möbelväg. Nästa vecka kommer min brunsvarta skänk, och i månadsskiftet kommer förhoppningsvis vår mycket efterlängtade soffa. Därför ser vardagsrummet ut som det gör på bilderna. Men man kan ändå urskilja hur det kommer att bli sen.

Jag har målat alla väggar vita. Soffan kommer stå där madrassen ligger och framför den in mot rummet ska fotpallen som hör till soffan stå. Soffbord måste vi införskaffa men jag har inte hittat något som passar än. Sara, kan du skicka ritningen på ditt? =) Tvn ska stå där den står, liksom bordet. Vid väggen bredvid dörren bakom bordet ska skänken stå (slog nog rekord i prepositioner nu). Ovanför skänken ska jag sätta upp en wallsticker i form av en stor orkidékvist (grön och vit). Det kommer bli skitsnyggt!

Gardiner har varit något av en nöt att knäcka men jag tror att jag har en lösning på gång. Jag har beställt två vajrar från ikea som jag sätter ovanför och nedanför fönstret. Sedan tänker jag nog ha vita lätta gardiner som alltså sitter fast både uppe och nere. Tyget kommer bågna lite in mot rummet, men det blir nog en positiv effekt. Föreställer mig ganska mycket tyg, så att man nästan kan dra för om man vill. Tänk husvagnsgardin fast snygg!=)

Först hade jag tänkt ha gröna gardiner som passade med mattan, men det har varit så himla svårt att hitta något snyggt grönt tyg så vi dritter i det. Får plocka upp det gröna på andra sätt istället. Mattan ser ni en närbild på härnere och det är så mysigt att dra handen över frufflarna (kom inte på något ord som passade så jag hittade på ett).

Försök tänka en svartgrå soffa istället för madrassen

Mörk skänk och stor orkidé på väggen - Nice

Vad tror ni? Kan det funka?

Mina frufflor

Material girl - Lycka kan vara en matta

Badrummet har jag redan visat lite, och hallen vill jag inte visa, för det är nog det fulaste rummet. Tapeten är så intetsägande att alla saker man ställer in där blir lika intetsägande. Tapeten gör liksom inget för att lyfta fram ens fina prylar. Kommer nog måla om där inom en snar framtid... Kanske en repris på den randiga väggen från Rönnbergagatan... hjälper du mig Ullebulle?

Köket ber jag att få återkomma till, där behövs det lite mer piff för att jag ens ska vilja visa hur det ser ut. Men jag kan avslöja att det är gult, med gröna och svarta detaljer. Inte optimalt, men ok. Men det enda vi gör i köket är att laga mat just för det är så omysigt där.

Det var lite granna om mina planer för lägenheten. Det kommer mera...

Kom på lite mer...

Tror att mitt första gäng inlägg kommer bli en enda röra av saker som jag kommer på att jag skulle skriva om men så får det vara.



När vi bestämde att vi skulle flytta trodde jag att vi inte skulle träffa släkt och vänner på väldigt länge och vi passade på att försöka träffa så många som möjligt innan vi drog. Men det kunde vi ha struntat i med facit i hand.



Under de tre veckor vi bott här har vi haft besök av min moster Anna med familj som var i krokarna, Loves morbror Sören med Birgitta som var i krokarna och Kristin och Robert, som var i krokarna. Jätteroligt att så många har tagit sig tid att titta till oss och hur vi har det! Men som både Kristin och jag konstaterat: i november lär det inte vara så många som "är i krokarna". Skåne är semesterland helt enkelt. Hoppas fler hittar hit innan sommaren är slut.



Vad har vi gjort mer då härnere?



Vi har varit i Åhus några gånger som ligger ca 2 mil från Kristianstad och spenderat lata dagar på stranden vid havet. Inte fel. Det är verkligen en lyx att bo så nära havet, det har jag aldrig gjort förut. Men i det långa loppet föredrar jag nog att bada i en kall insjö framför att knixa fram bland all blåstång. Där åt vi den största kulglass jag sett. Två kulor bara!




Vi har turistat lite här i stan. Vi har ju inte haft någon ordentlig semester denna sommar men sen vi kom hit har det ändå kännts som en semester, en ganska konstig iofs, eftersom vi packade med allt vi äger. Det brukar man ju annars tycka att man gör ändå när man ska åka bort... Men det har ju varit kanonväder, många besök på uteserveringar och annat att upptäcka. Dessutom bor vi så galet centralt och det gör man ju ofta när man är på semester. Får se hur det känns om en vecka när de flesta semestrarna är slut.


Vi hade picnic i Tivoliparken som ligger ett stenkast från vårt hus. En jättefin park med en massa fina fåglar bland annat. Det var jättekul tills jag fick ankbajs på fingrarna. Vet fortfarande inte hur.



Kristianstad är också känt för sitt vattenrike med ett naturreservat där det finns en massa fåglar att titta på. (what´s with the birds?) Vi packade lite fika och begav oss ut på vandring. Nu har vi iallafall det gjort, för det var inte helt värt, som mina elever skulle ha sagt. Höjdpunkten var en groda som jag nästan klev på och fikat förstås, chilidammsugare som vi hittade i affärn. Men en promenad på två timmar är ju aldrig fel och det regnade knappt alls.

Chilidammsugare

Ovärd utsikt

Höjdpunktsgroda

Jag måste också bara nämna mjölkpaketen härnere. Hippiemjölk! Färgerna stämmer inte. Standard är orange och lättmjölk röd... I-landsproblem.

Sen måste jag ta tillbaka min kommentar på förra inlägget, för man gör som Kristina säger. Nu har hon sagt åt mig att städa och det ska jag göra imorrn. Då kan ni vänta er lite bilder på hur lägenheten ser ut så här långt. Dessutom kommer ju syrran ner på torsdag och hon måste ju få plats någonstans.