Har överlevt vecka ett av två tunga utan några större men. I torsdags var vi med klassen och vandrade runt Frösåker och vi hade fantastiskt väder (verkar inte finnas något annat väder längre) men det är på inga vis avslappnande att vara ute med sjuor. Efter att ha haft nior är omställningen till sjuor stor och det kommer nog ta ett tag innan jag vant mig. Fram till höstlovet kanske.
På fredagen ägnade jag mig åt att planera i flera veckor framåt eftersom två fredagar i rad försvinner och likaså min planeringstid, inte helt optimalt. Efter jobbet var det fredagsstäd sedan kom fam Wera över på tacokväll. Elis och Wera hade så roligt att vi kände oss nödgade att sätta på en film för att lugna ner dem lite. De var så speedade att det bara var en tidsfråga innan någon skulle göra sig illa/bryta ihop. Valet föll, efter lite förhandlande, på Trassel. Den hade ingen i fam Wera sett och att döma av reaktionerna tyckte iaf Weras päron att den var bra.
Morgonen efter var det dags för Knatteskutt. Alla var mycket taggade, särskilt Love som tycker om sovmorgon, och särskilt Elis som inte egentligen förstod vad Knatteskutt var men var inställd på att åka rutschkana.
Väl på plats i gympasalen sänkte sig allvaret över Elis, och han satt knäpptyst med Love på mattan under samlingen. Inget barn vågade säga sitt namn utan föräldrarna fick sköta snacket. Många fd idrottande föräldrar där om en säger. Skönt att Love tog presentationen då jag känner att jag knappast kvalar in med två säsonger fotboll på högstadiet.
Inledningsvis var det uppvärmning och även om Elis såg lite blyg ut gjorde han sitt bästa för att härma olika djur, iaf halvvägs över planen. Efter en stund tyckte han dock att det räckte och ville inte vara med mer. Enligt Love hade han samma inställning till uppvärmning som sin far. När bollarna äntligen kom fram blev det dock fart i ungen och första gången får ändå räknas som ok. Han blåvägrade iaf inte. Vid slutsamlingen hade tunghäftan släppt hos barnen och Elis räckte upp handen och konstaterade nöjt att han kunde leka billeken de hade lekt bra för han hade bilar hemma. Sedan var det 10 till som också skulle berätta att de hade bilar hemma. Fick ganska duktiga flashbacks till min egen tid som ledare för handbollsskolan.
Resten av dagen hade vi egentligen tänkt försöka ta oss in i förrådet på jakt efter bebissaker, men det var inget som lockade så vi åkte ner på stan och gick på Alfons Åberg på bio istället. Elis var helt fångad, mycket bra film för barn!
Idag sov vi länge med våra mått mätt och jag var nästan utvilad så jag ställde mig till och med och bakade scones! Kanske andra gången det händer i vårt förhållande. Med en så mysig start på dagen och strålande sol kändes succésöndagen given. Men nej, så funkar det inte i barnfamiljer. Först sket sig våra förhoppningar om att träffa Elias i en lekpark då han hade feber, sedan utvecklade båda Elis föräldrar svår huvudvärk i kombination med 3-åring, vilket sällan är positivt. Vi gjorde några tappra försök till utflykt, men stället vi tänkt äta lunch på var stängt så vi hamnade på Björnön ett par timmar som vanligt. Det var otroligt varmt och inga badkläder hade vi heller. Inte för att det hade spelat någon roll, vattnet var illgrönt av algblomning och inte särskilt inbjudande.
Nu har vi kraschat hemma, ingen orkar göra någonting, trots (i mitt fall pga) det fina vädret. Men ärligt talat, det räcker med värme för min del, fint väder kan det vara ändå utan att det är så varmt. Lite hederlig fräsch höstkyla skulle sitta fint för detta preggot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar